Foto: iStock

Teknikfientlig lagstiftning hämmar svenskt företagsklimat

22 maj, 2017

Digitalisering och teknikutveckling är bärande delar i det moderna företagandet. Men när lagstiftningen uppenbart är bakåtsträvande sänds oroväckande signaler. Om Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt krävs en genomgående uppdatering av den förlegade lagstiftningen.

Det digitaliserade samhället innebär stora möjligheter för svenskt företagande. Å ena sidan är det en central del i start-up-bolags verksamhet och tjänsteerbjudande. Å andra sidan drar företagare generellt nytta av digitalisering som i allt väsentligt ökar effektiviteten i bolagsdriften. I synnerhet har små- och medelstora bolag mycket att vinna på att exempelvis administrationen förenklas, förbättras och effektiviseras.

Därför är det minst sagt bekymmersamt att svensk lagstiftning i många fall fortfarande stipulerar ett analogt, gammalmodigt och ineffektivt sätt att bedriva verksamhet på. Ett exempel på det är ett förtydligande av nuvarande lagstiftning som nyligen publicerades och som säger att om en anställd mottagit ett papperskvitto så kan utlägget aldrig redovisas genom digitala kopior.

Det hela kan låta okontroversiellt, men i praktiken innebär det att papperskvitton inte får fotograferas och lagras digitalt. Varför? Jo, för att kvittot måste sparas i det skick kvittot hade när den anställde mottog det. Lagstiftningen saknar alltså både logik och relevans för dagens företagsklimat när den inte tar hänsyn till det faktum att digital lagring sparar tid, arbete, utrymme samt kan återskapa underlag vilket har uppenbara fördelar.

Svensk konkurrenskraft är helt beroende av små- och medelstora företag. Fyra av fem nya jobb skapas i dag av dessa bolag och de står för över 60 procent av Sveriges BNP. I snitt lägger ett företag 40 timmar i månaden på administrativt arbete. Bland de timmarna återfinns bland annat kvittohanteringen. Görs detta med papperskvitton ska dessa sorteras, läggas i rätt tidsordning och därefter lagras säkert i en lokal. Medan våra nordiska grannländer har lagstiftning som uppmuntrar företag att arbeta digitalt, tvingas svenska företag att lägga dyrbar tid på förlegade administrativa rutiner.

Om det finns en gängse politisk uppfattning att företagande är bra, att fler ska våga ta steget att driva eget, måste lagstiftning i alla led moderniseras och uppdateras. Det administrativa arbetet kopplat till företagande kan underlättas och effektiviseras, så företagarna kan ägna sig åt att generera jobb och tillväxt i stället för att fastna vid flaskhalsar som kvittohantering.

2015 inrättade statsminister Stefan Lövén det nationella innovationsrådet. Deras uppgift är att utveckla Sverige som innovationsnation och stärka landets konkurrenskraft. Ett i allt väsentligt angeläget initiativ. I innovationsrådet sitter både statsministern själv och några av de tyngsta statsråden tillsammans med representanter för såväl näringsliv, akademi och det offentliga. Här finns alltså en samlad kompetens som borde vara insatt i det akuta behovet av en rejäl översyn av en lagstiftning som inte tar hänsyn till digitaliseringen och dess fördelar.

Den svenska entreprenörsandan och företagsamheten är redan internationellt omtalad. Stora bolag som IKEA, Spotify och H&M startades en gång av drivna entreprenörer med goda idéer. Och det finns fantastiskt många små- och medelstora bolag i Sverige med potential att bli starka generatorer i den svenska tillväxtmotorn. Svenska bolag är bra på teknik. Men faktum är att såväl kompetensförsörjning som internationella och nationella investeringar kommer att hamna där det juridiska klimatet är som bäst – och det är inte i Sverige.

Debattörerna. Överst, fr.v: Björn Elfgren, vd Wint, Helena Arvidsson Älgne, auktoriserad revisor, vice ordförande FAR, Racine Ashjari, partner och advokat Morris Law. Nederst fr.v: Lena Apler, grundare och styrelseordförande Collector, Johan Lundberg, partner och vd NFT Ventures, Elisabeth Thand Ringqvist, senior adviser NFT Ventures.

Debattörerna. Rad 1, fr.v: Björn Elfgren, vd Wint, Helena Arvidsson Älgne, auktoriserad revisor, vice ordförande FAR, Racine Ashjari, partner och advokat Morris Law.
Rad 2, fr.v: Lena Apler, grundare och styrelseordförande Collector, Johan Lundberg, partner och vd NFT Ventures, Elisabeth Thand Ringqvist, senior adviser NFT Ventures.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons
Annons

Experten reder ut: GDPR – vad händer nu?

20 september, 2019 Sara Orback, föreningsjurist på FAR, reder ut några av de viktigaste frågorna inom GDPR.

Årets framtidsbyrå 2019: Revideco

19 september, 2019 Fem nominerade byråer - men bara en vinnare. Revideco är Årets framtidsbyrå 2019.

Nytt från Akademin belönas med CH Witts pris 2019

19 september, 2019 Carl Svernlöv och Magnus Svernlöv tilldelas CH Witts pris 2019.

Fika med Charlotte Söderlund: Hållbarhet allt oftare på styrelsernas bord

17 september, 2019 FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling ska vägleda revisorer kring lagstadgade hållbarhetsrapporter.

Peter Dahllöf: ”Tänk brett i början”

10 september, 2019 Med nyfikenheten som kompass har Peter Dahllöf hittat fram till sin position.

”Erfarenhet bästa förberedelsen inför auktorisationen”

9 september, 2019 Drygt två månader kvar till examensdatum för auktorisationssugna redovisningskonsulter. Balans ringer upp tentanden Fredrik Bäck.

 Upp