Foto: iStock

Ta itu med noten med redovisningsprinciper!

Debattör

Ek. dr Sven-Arne Nilsson är verksam vid Deloitte och gästprofessor vid Linköpings universitet. Han var i tio år Deloittes representant i XBRL Sweden.

Skriv ut artikeln
14 oktober, 2017

Noten med redovisningsprinciper kan man ta itu med redan nu. Det skriver Sven-Arne Nilsson i en replik till Anja Hjelströms artikel om upplysningar om redovisningsprinciper.

Fisken märker ju inte att den är i vattnet och blir våt, är min spontana tanke när jag läser Anja Hjelströms fördjupning om upplysningar om redovisningsprinciper. Även jag har genom åren stirrat väldigt många timmar i utkast till noten med dessa upplysningar.

Man ska ju inte gråta över spilld mjölk, men jag måste ändå säga att om man multiplicerar och summerar ett stort antal noterade företags helårsrapporter under ett stort antal år och i dem not, med Hjelströms ord, med många sidor av tät myrskrift varje år, och lägger till att det är minst några personer som skriver, granskar eller reviderar i varje fall, så blir det ett stort kostnadsbelopp i en nyttokostnadskalkyl. Därtill mycket av detta som, trots goda intentioner, är nonsense, utan sammanhängande mening. Hjelströms fördjupning är därför angelägen, och den är utförlig och konstruktivt problematiserande, men några kommentarer kan göras.

En stor del av problemet är som sagt att i bästa fall är noten ofta en förenklad och allmän beskrivning av regelverket. När det var som värst krävde prominenserna att varje företag skulle beskriva varje ny eller ändrad standard eller tolkning, alldeles oavsett om det nya eller ändrade över huvud taget berörde det enskilda företaget. Det är säkert så att vissa användare finner de standardiserade beskrivningarna både mer lättillgängliga och mer begripliga än själva standarderna, men denna allmänbildande funktion måste rimligtvis uppnås på annat sätt än att varje noterat företag i varje helårsrapport ska ha många sidor med sådana beskrivningar.

Min uppfattning är att man inte behöver vänta på vad IASB kommer fram till i sitt fortsatta arbete med Disclosure Initiative, utan när nu bland andra Hjelström öppnat våra ögon kan företagen redan i sina helårsrapporter för 2017 stryka mycket och se till att utveckla information om just det egna företagets tillämpning.

Hjelström har helt rätt i att en dimension som inte berörs av IASB är att varje helårsrapport har en tämligen lång nyttjandeperiod, varför det är minst sagt lämpligt att beskriva de väsentliga principer som hänför sig till det enskilda året, inte minst nya eller ändrade standarder eller tolkningar som berör företaget. Ytterligare en dimension som inte vare sig IASB eller Hjelström berör, vad jag finner, är att det förekommer att ett företags finansiella rapporter blir föremål för rättsfall. Det vet ingen i förväg, och i sådana fall är det verkligen inte standardiserade beskrivningar som behövs utan tillämpningen i det enskilda företaget, det enskilda året. En utmärkt konkretisering av den senare dimensionen är naturligtvis Prosolvia.

XBRL råder det förvisso delade meningar om, men min enkla uppfattning är att det är bättre att ta tjuren vid hornen – än att riskera att bli stångad av den. Jag ser ändå ingenting i vare sig IASB:s DP eller Hjelströms fördjupning om XBRL. Kanske är det bara vi som är XBRL-aficionados som känner till funktionen referensförteckning, men särskilt för svar på frågan var information om principer bör lämnas är möjligheten att till varje XBRL-element knyta referenser (referenslänkbas) ett praktiskt verktyg. Vidare ligger visserligen krav på detaljerad ”taggning”/märkning av innehållet i (noten om) redovisningsprinciper bortom horisonten, men det hindrar inget företag att redan i sin helårsrapport för 2017 utnyttja detaljerad ”taggning” som ett verktyg för att strukturera sina upplysningar om redovisningsprinciper och fokusera den egna tillämpningen, naturligtvis inklusive vad som ändrats sedan föregående år.

Däremot framhåller Rådet för finansiell rapportering i sitt svar på IASB:s DP att IFRS-taxonomiprojektet (för XBRL-rapportering) bör samordnas med upplysningsprincipprojektet. Rådet oroar sig för att taxonomin kommer att leda till mer detaljerade regler och avslutar med betydelsen av att arbetet med taxonomi underordnas arbetet med upplysningsprinciper. Någon konkretisering gör Rådet dock inte, och jag kan inte se att Rådets svar strider mot hur jag anser att XBRL ska utnyttjas.

Beträffande upplysningar om redovisningsprinciper noterar Rådet den hierarki som IASB presenterar, figur 2 i Hjelströms fördjupning, men anser att distinktionerna i hierarkin inte ger någon praktisk vägledning. Rådets uppfattning är att upplysningar krävs endast om väsentliga frågor och att förmåga att förstå varierar mellan olika användare.

Sven-Arne Nilsson. Foto: Teiksma Buseva

Annons
Far Online

Återvänder till revisorsyrket: ”En nystart”

9 juli, 2020 Ola Almquist lämnade jobbet som revisor för en tjänst som ekonomichef. Nu har han återvänt.

Så får din byrå godkänd utbildningsplan

8 juli, 2020 Revisorsinspektionen uppdaterar sin vägledning om godkännande av utbildningsplan - för att underlätta för byråerna.

Förtroendet A och O i relationen med kunden

6 juli, 2020 "Auktorisationen tillför ett stort värde för kunden".

”Det är tuffa tider – men de gynnar oss”

3 juli, 2020 Auktoriserade revisorn Carl-Magnus Falk bakom nytt webbaserat boksluts- och årsredovisningsprogram som ska revolutionera redovisningen.

7 nyheter på hållbarhetsområdet

1 juli, 2020 Taxonomier, handlingsplaner, förordningar och direktiv. Och vad är egentligen New Green Deal?

 Upp