Sverige på efterkälken när allt fler anammar XBRL

Debattör

Björn Rydberg är auktoriserad revisor och -ordförande i styrelsen för XBRL Sweden.
Per Thorling är konsult på PWC och ledamot i styrelsen för XBRL Sweden.
Mikael Törneberg är contentansvarig på Bisnode och ledamot i styrelsen för XBRL Sweden.

Skriv ut artikeln
19 juli, 2013

XBRL har blivit den globala de facto-standarden för elektronisk rapportering, men i Sverige saknas det politiska beslut som skulle kunna effektivisera hanteringen av finansiell information. Det skriver tre representanter för XBRL Sweden.

I Balans nr 5/2013 skriver Per Nordström, chefsjurist på Bolagsverket, om att elektronisk rapportering skulle kunna hjälpa till att höja kvalitén i de årsredovisningar Bolagsverket tar emot. Per Nordström belyser också i sitt inlägg vikten av ”att det skapas rätt förutsättningar för en standardiserad elektronisk tillämpning kring ekonomisk rapportering för att underlätta för alla aktörer i och kring våra svenska företag”. Det är lätt att hålla med!

Finansinspektionen (FI) meddelade på vårt gemensamma seminarium 12 juni att XBRL (eXtensible Business Reporting Language) ska gälla som format vid uppladdning av filer till FI för bankernas förestående (mycket omfattande) rapportering utifrån COREP- och FINREP-ramverken. Detta är bara ett exempel på att dataformatet XBRL vinner mark och numera är global de facto-standard för elektronisk rapportering av finansiell- och annan utfallsrelaterad data.

Den som i dag söker på nätet för XBRL noterar i runda tal 3 miljoner träffar. Navigerar man sig vidare hittar man ett stort antal tillämpningar och projekt internationellt där just XBRL utnyttjas som bärare av information för effektiv hantering, delning och transparens. Det rör sig främst om aggregerad data för årsredovisningar och skattedeklarationer, men även initiativ för till exempel hållbarhetsredovisning och vidare Integrated Reporting är långt framskridna och i drift. Danmark går för övrigt i bräschen i Norden för att ta tillvara på myndighetsövergripande lösningar som bygger på XBRL.

Bolagsverket har varit pionjärer i Sverige genom att implementera XBRL i sin tjänst för elektroniska årsredovisningar: ”Lämna Årsredovisning”. En e-tjänst som nu tyvärr ligger nere kopplat till behov av uppdatering utifrån bland annat viss ny lagstiftning och regelkrav. Underhåll och vidareutveckling av den befintliga XBRL-baserade lösningen kommer inte att ske så länge inget beslut finns om vilken myndighetsövergripande standard för elektroniska finansiella data som ska gälla i Sverige. Vi erfar att Bolagsverket i väntan på beslut kring standard utreder att hitta en snabb lösning för e-ingivning av årsredovisningar där företagaren på sajten verksamt.se ska kunna ladda upp årsredovisning som PDF- eller JPG-fil.

Bolagsverkets beslut att tidigt bygga en lösning baserat på XBRL var modigt och visar sig nu också vara helt rätt i skenet av den internationella utvecklingen. Tyvärr ser vi nu att Sverige tar ett steg tillbaka i förhållande till regeringens övergripande mål om minskat uppgiftslämnande enligt devisen ”en uppgift en gång”. En rapporteringslösning med PDF-filer är inte mycket bättre än skannat papper. Utan ett smart, maskinläsbart dataformat kapar vi tyvärr möjligheten att dela data myndighetsövergripande (till exempel genom att Skatteverket, Bolagsverket, Statistiska centralbyrån med flera delar överlappande data).

Det går att förstå Bolagsverkets initiativ att skapa en temporär lösning. Det finns krav på myndigheten att tillhandahålla en möjlighet för elektronisk ingivning av årsredovisningar samt ett allmänt krav på effektivisering inom myndigheten. Nuvarande e-tjänst har varit svagt utnyttjad, den kräver vidare utveckling och frågan kring ägarskap av de taxonomier som definierar innehåll behöver lösas. PDF är sannolikt enklare att etablera.

Den centrala frågan är dock vilken nytta en lösning med PDF/JPG egentligen skulle tillföra och i så fall för vem? Lösningen med PDF effektiviserar i bästa fall bara inlämnandet och Bolagsverkets hantering, men ger inte någon nämnvärd vinst i vidareutnyttjandet. En av samhällsnyttorna med att lämna in i ett digitalt format typ XBRL-format är att andra intressenter ska kunna underlätta sin hantering av ekonomisk information i form av registrering/import till andra system och ändamål.

Inte heller de som vill bygga tjänster på finansiell information har något att vinna på en PDF jämfört med ett inskannat pappersdokument. Det måste fortfarande re-digitaliseras till mycket höga kostnader, vilket bland annat försvårar för mindre aktörer/innovatörer. Bolagen som lämnar data är också själva de största konsumenterna av information i form av bland annat kreditupplysningar på leverantörer, kunder etcetera. Kvalitet och enkelhet är viktigt för ett bra och kostnadseffektivt informationsflöde.

Per Nordströms artikel belyser på ett utmärkt sätt problemen med felaktigheter i de årsredovisningar Bolagsverket hanterar. Tyvärr ger inte PDF-filen de möjligheter till kontroller och snabb feedback på felaktigheter till bolagen som en ”maskinläsbar” datafil ger.

Företag, redovisningskonsulter och revisorer vill ha en effektiv inlämning av årsredovisningar. Den verkliga nyttan ligger i harmonisering och att på totalen minska den administrativa bördan för företagen. Här måste Skatteverket, Bolagsverket, Statistiska Centralbyrån med flera som hanterar överlappande information samverka! En samverkan vi ser alltför lite av idag.

Regeringen har nyligen gett e-Delegationen i uppdrag att etablera ett nytt nationellt IT-standardiseringsråd. Rådet ska vara regeringens plattform för att hantera standardiseringsfrågorna på IT-området och ska etableras under hösten 2013. Att samordna och standardisera kring rapportering elektroniskt av finansiella data borde vara ett klockrent område att starta med. Bollen är upplagd för det och vi inom Föreningen XBRL Sweden är beredda ta en aktiv del i det arbetet!

 

 

  • Frågan om revisionsplikt på nytt i hetluften

    15 oktober, 2021 Det saknas vetenskapligt stöd för att slopad revisionsplikt lett till ökat skattefusk och ekonomisk brottslighet.

    Nordens låga trösklar för revisionsplikt – så skiljer vi oss från övriga EU

    15 oktober, 2021 Revisionsplikten är på tapeten igen i Sverige. Men hur ser det ut i omvärlden?

    ”Tilliten är mer värd än den norska oljefonden”

    15 oktober, 2021 Bevarandet av revisionsplikten är en prioriterad fråga för den norska branschorganisationen.

    Tydligt ökat förtroende för skatterådgivare

    14 oktober, 2021 Företagsledare och politiker har ett tydligt stärkt förtroende för skatterådgivare. Även allmänhetens förtroende pekar uppåt. 

    Inga post- eller heldigitala stämmor efter årsskiftet

    12 oktober, 2021 Den tillfälliga lagen för att underlätta bolagsstämmor kommer inte att förlängas efter årsskiftet.

    Balans får ny webb 21 oktober

    11 oktober, 2021 Charlotta Marténg: Nya Balans webb ger läsaren inspiration, kunskap och bättre möjligheter till långläsning.

     Upp