Foto: iStock

Sverige drömland för ekonomisk brottslighet

Debattör

Helena Adrian är auktoriserad revisor på Adrian & Partners i Göteborg.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
23 april, 2018

Drabbade blir kanske i första hand staten och svenska medborgare som betalar skatt. Dessutom utsätts seriösa företagare för illojal konkurrens. Det är effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag, skriver Helena Adrian från Adrian & Partners.

Riksrevisionen avlämnade i december 2017 sin rapport Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en reform som kostar mer än den smakar (RiR 2017:35). I rapporten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen bör verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs. Regeringen har den 29/3 2018 yttrat sig över Riksrevisionens rapport i skrivelsen Skr 2017/2018:201 ”Iakttagelserna utgör enligt regeringens mening dock inte tillräckliga skäl för att i nuläget verka för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag”. På grund av okunskap eller ointresse har regeringen sanktionerat fortsatt ekonomisk brottslighet till en kostnad motsvarande ca 14 000 höftledsoperationer, nästan ett års samtliga operationer.

Okunnigheten om vad revision egentligen är medförde att regeringen vid slopandet av revisionsplikten för små bolag inte bara tog bort revisionen av de finansiella rapporterna, det vill säga det som det fjärde bolagsrättsliga EU-direktivet medgett, utan också den ”hållbarhetsgranskning” som funnits i svenska aktiebolag sedan lång tid tillbaka. Med revisionsplikten försvann också skyldigheten för revisorn att anmäla ekobrott och regeringen öppnade för en ökad ekonomisk brottslighet i aktiebolag.

Ekobrottsmyndigheten lämnade i juni 2016 rapporten Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Av slutsatserna framgår att andelen anmälda bolag som enbart anskaffats i syfte att begå brott är nära dubbelt så hög bland de bolag som inte har revisor. Vidare beskriver Brottsförebyggande rådet i rapporten Kriminell infiltration av företag (Brå 2016:10) hur bolag på olika sätt infiltreras för att utnyttjas för ekonomisk brottslighet.

Även Bolagsverket har i olika sammanhang lyft fram bekymmer med ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten resulterar i såväl uteblivna skatteintäkter, felaktiga utbetalningar av bidrag och ökade kostnader för brottsutredning. Även kreditförluster ökar för de företag som blivit lurade att sälja varor eller tjänster på kredit till företag som inte ens från början haft för avsikt att betala.

Drabbade blir kanske i första hand staten och svenska medborgare som betalar skatt. Dessutom utsätts seriösa företagare för illojal konkurrens från de oseriösa företagare som inte betalar skatter och avgifter och därför kan hålla en annan prisbild gentemot kunderna.

Regeringen bemöter kritiken att skatteundandragandet kan ha ökat med att detta är i linje med vad som förväntades när reformen genomfördes. Regeringen är alltså fullt medveten om att effekten blir att man kan fuska utan att bli upptäckt. Det beräknades att skatteintäkterna från aktiebolag och handelsbolag sammantaget skulle minska med 1,3 miljarder kronor per år (prop. 2009/10:204 s. 89 f. och 103). Stämmer detta och antalet förlorade skatteintäkter inte har ökat jämfört med bedömningen i utredningen, trots att den ekonomiska brottsligheten ökat, skulle det innebära att beslutet har kostat ca 14 000 höftledsoperationer, vilket motsvarar nästan ett helt års totala antal höftledsoperationer i Sverige.

Det som man många gånger talar om som omfattande och dyrt när det gäller revision är en revision enligt ISA, det internationella regelverket för hur revisioner av årsredovisningen ska utföras. I ISA ställs höga krav på revisorernas arbete och dokumentation. En revisor måste exempelvis granska lager genom att besöka företaget och granska lagerinventeringen. Det är bland annat detta som brukar bli kostsamt för företagen, inte minst för de som sköter sig. Den delen av revisionen är det som EU möjliggör undantag för.

Vad som bör stå klart är att slopandet, inte av revisionen av de finansiella rapporterna, men slopandet av revision av styrelsens arbete lett till många – eller de flesta – av de problem svenska myndigheter och företag i dag ställs inför.

Invändningarna mot att låta mindre aktiebolag genomgå granskning har främst rört att det blir ökade kostnader och administration för de små företagen. För de som inte följer regelverken blir det givetvis mer omfattande åtgärder och mer omfattande avrapportering, vilket kan kosta mer. Att ställa krav på att styrelsen följer aktiebolagslagen samt skattelag är emellertid knappast ett orimligt krav. Anser man sig inte kunna följa dessa lagstiftningar ska man inte heller driva verksamhet i denna företagsform, eller kanske inte driva verksamhet alls. Det är också ur konkurrenssynpunkt viktigt att oseriösa företag försvinner från marknaden. För övriga företag blir insats och kostnad betydligt mer begränsad.

De problem som Riksrevisionen redovisar i sin rapport rör i första hand inte räkenskapernas riktighet i årsredovisningen, utan formaliabrister och skatteundandragande. Genom att fortfarande undanta de små företagen från revision av de finansiella rapporterna, på sätt som skett inom EU men att revisionen vad gäller styrelsens förvaltning, att det faktiskt finns en bokföring, lagefterlevnaden, kvarstår för alla som driver företag i aktiebolagsform, kan problemen med skatteundandragandet till stor del lösas.

Regeringen skulle alltså kunna besluta om att behålla granskningen av förvaltningen, utan att detta skulle bli betungande för de företag som sköter sig och utan att öka administrationen. Många av de problem som den slopade revisionsplikten fört med sig skulle därmed kunna få en enkel lösning.

Aktiebolagslagen 9 kap 1§ andra stycket bör justeras till följande lydelse:

I bolagsordningen för ett privat aktiebolag får det anges att bolagets revisor inte skall granska eller uttala sig om årsredovisningen enligt 9 kap 31§ samt 9 kap 32§ 1-2p.

I de allra minsta bolagen, med en eller två ägare som normalt också styrelsen, fyller inte heller ansvarsfrihetsfrågan någon funktion. Man kan anta att aktieägarna också kommer att bevilja sig själva ansvarsfrihet. Detta innebär att man vidare skulle kunna ha följande tillägg i andra stycket.

I bolag med endast en eller två aktieägare som också ensamma utgör bolagets styrelse, kan i bolagsordningen också anges att revisorn inte ska uttala sig om styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet enligt 9 kap 33§ första stycket.

Förslaget skulle dessutom medföra minskad arbetsbelastning på Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten, minska antalet kreditförluster för svenska företagare, skapa förutsättningar för en mer jämställd konkurrens samt minska den ekonomiska brottsligheten varigenom ett stort antal ytterligare höftledsoperationer skulle kunna genomföras årligen.

Denna debattartikel är även publicerad i Svenska Dagbladet.

Helena Adrian. Foto: Calle Wärnelöv

Annons
Annons

Frias från skadeståndsansvar i samband med rådgivning

12 november, 2019 Hovrätten dömde advokatbyrån till skadestånd, men Högsta domstolen friade.

Hon upplevde företagens Brexit-problem inifrån

8 november, 2019 Skatterådgivaren Ida Lejerdals arbete för PwC i London gav en nära inblick i företagens Brexit-frågor.

Experten reder ut: K3 på frivillig basis

5 november, 2019 Ska mindre företag som tillämpar K2 övergå till K3? Eva Törning reder ut.

Etiken är eftersatt på universitetens redovisningskurser

4 november, 2019 Etik är ett eftersatt område inom universitetskurserna i redovisning.

Hetaste skattefrågorna inför 2020

1 november, 2019 Här är skatteområdena som är hetast inför 2020, Tidningen Balans har talat med två experter.

Attraktivare arbetsgivare med godkänd utbildningsplan

31 oktober, 2019 I jakten på rätt personal kan en godkänd utbildningsplan vara en konkurrensfördel.

 Upp