Foto: iStock

Svenska ekonomistudenter dåliga på revision

Debattör

Helena Adrian är legitimerad lärare och auktoriserad revisor på Adrian & Partners i Göteborg.

 

Skriv ut artikeln
1 februari, 2017

Svenska ekonomistudenter saknar grundläggande kunskaper i revision och internationella revisionsstandarder när de kommer ut i yrkeslivet. Det förklarar de låga ingångslönerna, skriver Helena Adrian, revisor och delägare.

”Något annat än lön lockar unga medarbetare till revisions- och rådgivningsbranschen. Branschen placerar sig i bottenskiktet i Civilekonomernas lönestatistik över ingångslöner.” kunde man nyligen läsa på Balans.

Men är det så konstigt egentligen? När en nyutexaminerad kandidat- eller magisterekonom söker jobb på en revisionsbyrå har man lång teoretisk utbildning bakom sig, dock inte praktisk erfarenhet av det som vi arbetar med. Det innebär att när en nyutexaminerad person anställs har denne med sig en kurs i bokföring om 7,5 poäng under det första studieåret och många gånger ingen utbildning alls i revision. I de fall det förekommit utbildning i revision är också det en kort kurs och studenterna har inte någon större kunskap om innehållet och innebörden i International Standards on Auditing (ISA).

I slutet av januari deltog jag på The International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB:s) Small and Medium Practices (SMP) Working Conference i Paris. Vid mitt bord satt bland annat representanter från Spanien, Brunel University i London och en belgisk representant för Accountancy Europe, fd FEE. Vi talade om svårigheten för revisorer att inhämta kunskap om ISA eftersom det är så fruktansvärt tråkigt att läsa. Mina tre diskussionspartners var överens om att det i deras länder är mycket enklare för de som börjar sin revisorskarriär i dag, än för oss. ”De kan ju redan ISA när de går ut universitetet”.

Samtliga dessa hade erfarenhet av att studenter fick lära sig ISA på universitetet så att de kunde ISA när de kom ut och sökte jobb på byråerna. Den erfarenheten har tyvärr inte jag från våra svenska nyutexaminerade studenter. De saknar ISA-kunskaper och man kan undra varför inte Revisorsnämnden (RN) ställer krav på att revision och kunskap om ISA ska ingå i grundutbildningen från universitet och högskola.

Det blir alltså byråerna som får utbilda de nyutexaminerade i såväl redovisningskunskaper som revision. Rent krasst kan man säga att för att de nyutexaminerade saknar förmåga att utföra självständigt granskningsarbete när de avslutat sin utbildning och börjar på byrå. Det är därför inte särskilt konstigt att lönen sätts efter prestation vilket resulterar i att ingångslönen är låg.

Att man ändå, trots den låga ingångslönen väljer revisionsbyråer som arbetsplatser kan dels ha med den framtida löneutvecklingsmöjligheten att göra, men det kan också vara så att revisionsbyråer är en betald utbildning till controller eller kvalificerad redovisningsekonom. Som anställd på en revisionsbyrå får man, av ovan nämnda skäl, vanligtvis en bra utbildning för att förstå olika företags ekonomi, beskattning och finansiering. Kunskaper som är värdefulla och kan ge underlag för rejäl löneförhöjning och karriärutveckling i ett liv utanför revisionsbyråbranschen.

Att löneutvecklingen är bättre för auktoriserade revisorer än inom vissa andra branscher kan bero på att som revisor måste du fortsätta att utbilda dig i all evig framtid, vilket kontinuerligt skapar ökad kompetens och därigenom också ökade möjligheter till ytterligare kvalificerade arbetsuppgifter. Detta resonemang skulle möjligen också kunna förklara varför löneutvecklingen planar ut för äldre revisorer. Hungern för att skaffa sig ny kunskap avtar vanligtvis med tiden.

Det är därför svårt – om ens möjligt – att jämföra ingångslönen med yrkeskategorier som exempelvis ingenjörer eller it-tekniker, vilka i stort sett kan sättas i arbete direkt på en arbetsplats utan nödvändig ytterligare grundutbildning, eller för den delen civilekonomer som börjar på en ekonomiavdelning med arbetsuppgifter som är avpassade efter den utbildning de just avslutat.

Text: Helena Adrian

helena.adrian@adrianpartners.se
Annons
Far Online
Annons

”Det går faktiskt att påverka systemet”

27 maj, 2020 Helene Agélii, NRF: Internationell standardsättning är en tungrodd process. Men den går att påverka.

ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

27 maj, 2020 Det finns både likheter och skillnader i hur redovisningsstandarder respektive revisionsstandarder kommer till.

Bokföringsnämnden – ingen vanlig myndighet

27 maj, 2020 Hur styrs Bokföringsnämnden? Balans intervjuar Bokföringsnämndens kanslichef Stefan Pärlhem.

Vem styr över reglerna?

26 maj, 2020 En resa genom maskineriet som tröskar fram lagarna och reglerna för revisions- och rådgivningsbranschen.

WeAudit – framtidens revisionsbyrå tar för sig

20 maj, 2020 Med kärnvärden som modiga, i framkant och innovativa strävar WeAudit efter att revolutionera branschen.

Hallå där… Petra Örjegren – ny ledamot i insynsrådet för SWEDAC

18 maj, 2020 Auktoriserade redovisningskonsulten Petra Örjegren ny ledamot i insynsrådet för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. 

 Upp