Foto: iStock

Svenska ekonomistudenter dåliga på revision

Debattör

Helena Adrian är legitimerad lärare och auktoriserad revisor på Adrian & Partners i Göteborg.

 

Skriv ut artikeln
1 februari, 2017

Svenska ekonomistudenter saknar grundläggande kunskaper i revision och internationella revisionsstandarder när de kommer ut i yrkeslivet. Det förklarar de låga ingångslönerna, skriver Helena Adrian, revisor och delägare.

”Något annat än lön lockar unga medarbetare till revisions- och rådgivningsbranschen. Branschen placerar sig i bottenskiktet i Civilekonomernas lönestatistik över ingångslöner.” kunde man nyligen läsa på Balans.

Men är det så konstigt egentligen? När en nyutexaminerad kandidat- eller magisterekonom söker jobb på en revisionsbyrå har man lång teoretisk utbildning bakom sig, dock inte praktisk erfarenhet av det som vi arbetar med. Det innebär att när en nyutexaminerad person anställs har denne med sig en kurs i bokföring om 7,5 poäng under det första studieåret och många gånger ingen utbildning alls i revision. I de fall det förekommit utbildning i revision är också det en kort kurs och studenterna har inte någon större kunskap om innehållet och innebörden i International Standards on Auditing (ISA).

I slutet av januari deltog jag på The International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB:s) Small and Medium Practices (SMP) Working Conference i Paris. Vid mitt bord satt bland annat representanter från Spanien, Brunel University i London och en belgisk representant för Accountancy Europe, fd FEE. Vi talade om svårigheten för revisorer att inhämta kunskap om ISA eftersom det är så fruktansvärt tråkigt att läsa. Mina tre diskussionspartners var överens om att det i deras länder är mycket enklare för de som börjar sin revisorskarriär i dag, än för oss. ”De kan ju redan ISA när de går ut universitetet”.

Samtliga dessa hade erfarenhet av att studenter fick lära sig ISA på universitetet så att de kunde ISA när de kom ut och sökte jobb på byråerna. Den erfarenheten har tyvärr inte jag från våra svenska nyutexaminerade studenter. De saknar ISA-kunskaper och man kan undra varför inte Revisorsnämnden (RN) ställer krav på att revision och kunskap om ISA ska ingå i grundutbildningen från universitet och högskola.

Det blir alltså byråerna som får utbilda de nyutexaminerade i såväl redovisningskunskaper som revision. Rent krasst kan man säga att för att de nyutexaminerade saknar förmåga att utföra självständigt granskningsarbete när de avslutat sin utbildning och börjar på byrå. Det är därför inte särskilt konstigt att lönen sätts efter prestation vilket resulterar i att ingångslönen är låg.

Att man ändå, trots den låga ingångslönen väljer revisionsbyråer som arbetsplatser kan dels ha med den framtida löneutvecklingsmöjligheten att göra, men det kan också vara så att revisionsbyråer är en betald utbildning till controller eller kvalificerad redovisningsekonom. Som anställd på en revisionsbyrå får man, av ovan nämnda skäl, vanligtvis en bra utbildning för att förstå olika företags ekonomi, beskattning och finansiering. Kunskaper som är värdefulla och kan ge underlag för rejäl löneförhöjning och karriärutveckling i ett liv utanför revisionsbyråbranschen.

Att löneutvecklingen är bättre för auktoriserade revisorer än inom vissa andra branscher kan bero på att som revisor måste du fortsätta att utbilda dig i all evig framtid, vilket kontinuerligt skapar ökad kompetens och därigenom också ökade möjligheter till ytterligare kvalificerade arbetsuppgifter. Detta resonemang skulle möjligen också kunna förklara varför löneutvecklingen planar ut för äldre revisorer. Hungern för att skaffa sig ny kunskap avtar vanligtvis med tiden.

Det är därför svårt – om ens möjligt – att jämföra ingångslönen med yrkeskategorier som exempelvis ingenjörer eller it-tekniker, vilka i stort sett kan sättas i arbete direkt på en arbetsplats utan nödvändig ytterligare grundutbildning, eller för den delen civilekonomer som börjar på en ekonomiavdelning med arbetsuppgifter som är avpassade efter den utbildning de just avslutat.

Text: Helena Adrian

helena.adrian@adrianpartners.se

6 svar till “Svenska ekonomistudenter dåliga på revision”

  1. Student skriver:

    ”Det innebär att när en nyutexaminerad person anställs har denne med sig en kurs i bokföring om 7,5 poäng under det första studieåret och många gånger ingen utbildning alls i revision”

    En kandidat mot revision innehåller minst 30 poäng inom området samt uppsats på ytterligare 15 poäng. För att möta RN:s behörighetskrav ska även revisorsjuridik på 15 poäng läsas till. Inom samtliga av dessa kurser berörs ofta dessa ämnesområden. I det fall detta inte är tillräckligt kan ett till års heltidsstudier genom en master- eller civilekonomexamen ge ytligare kunskap inom området.

    • Helena Adrian skriver:

      Jag vet att ni läser mycket ekonomi, även om grundbokföring ofta inte är mer än 7,5 poäng. Det jag framför allt vänder mig emot är att de utbildningar som i dag finns missar mycket av den kunskap som nyutexaminerade behöver. Varför utbildar inte universitet och högskolor i ISA? En internationell standard som alla revisorer behöver kunna, det borde hamna högt på dagordningen om man vill utbilda blivande revisorer.

  2. Lönen är strukturellt betingat snarare än kompetens betingat skriver:

    ”Det är därför svårt – om ens möjligt – att jämföra ingångslönen…eller för den delen civilekonomer som börjar på en ekonomiavdelning med arbetsuppgifter som är avpassade efter den utbildning de just avslutat.”

    Är inte just det som assistent rollen också är? Du börjar revidera konton som inte har någon materiell effekt för att du ska lära dig och lönen anpassas således utefter dina arbetsuppgifter och din kunskap. Du börjar alltid som assistent efter universitet oavsett din kompetens. Lönen är standardiserad och inget annat. Det hade nog inte hjälpt mig om jag hade haft mer ISA erfarenhet för att få en högre lön, detta då lönen är standardiserad. Det finns alltid någon annan som är villig att arbeta för den standardiserade lönen.

    Löneproblematiken ligger inte i kunskapen hos studentetern utan det är snarare ett strukturellt problem i branschen. Det handlar om utbud och efterfrågan. Det råder prispress och det råder partnerskap i branschen samt en massa ekonomistudenter som vill börja på byrå. Detta bäddar för ett ömsesidigt utnyttjande av ny-exade och högpresterande studenter. Studenterna jobbar häcken av sig för att få erfarenhet och oftast ett varumärke i ryggen för att sedan hoppa till ”andra sidan” och i utbyte får ”ni” god lönsamhet och ett bra resultat (utdelning). Det blir en win-win situation och som ingen dessutom verkar vilja lösa.

    Och en sista sak, jag tror att det kommer vara brist på studenter som vill vara i den här typen av miljö, där man sår sitt frö år 1 som man sen ska skörda 15-20 år senare. (om man blir partner). Man vill ha avkastning nu och inte senare. Därför bör man betala mer till de som de facto utför jobbet, varför inte dela med sig av kakan till den som knådat degen?

    Blir partnern exempelvis lyckligare av att få ytterligare 10 miljoner i utdelningen? Eller räcker 5 miljoner och en nöjd personal som får dela på 5? Resultatet av det blir nog att man får en bättre och hälsosammare arbetsplats och effektivare personal…bara en tanke.

  3. Helena Adrian skriver:

    Det är viktigt för branschen att synliggöra vad en revisor arbetar med. Att sätta en nyanställd medarbetare på att revidera enskilda konton under en lång tid, utan att få ett sammanhang är kanske snarare en felallokerad resurs än bra handledning.
    Jag delar inte din erfarenhet av nyanställdas arbetsuppgifter, men jag vet att det förekommer. Självklart vill alla ha bra avkastning på insatta studier, gärna omedelbart. Det jag vänder mig mot är att utbildningen inte är inriktad mot det arbete som praktiskt utförs på en revisionsbyrå, i alla fall inte på de flesta och särskilt inte under de första åren. Få nyanställda reviderar koncernredovisningar upprättade enligt IFRS om ens några koncernredovisningar alls. Däremot kommer ISA in i spel på ett tidigt stadium, dock inte i utbildningen. Att utbildningen inte kan användas i det arbete som utförs påverkar givetvis lönen. När du talar om revisorer som får 10 miljoner i utdelning, är det endast några få arbetsplatser som kan bli aktuella. Revision däremot utförs på många byråer där det ser helt annorlunda ut. Hos oss är t ex en av delägarna fortfarande revisorsassistent och har totalt tre års anställning efter examen. Det har inte med utbildningen att göra utan med något helt annat. Lönen däremot sätts oavsett delägarskapet efter kompetens och utfall.

  4. Civilekonomerna välkomnar debatten om ingångslöner. Att som Helena Adrian förklara låga ingångslöner med att nyutexaminerade kandidat- eller magisterekonomer brister i praktisk erfarenhet håller dock inte. Orsakerna till olika lönenivåer är ofta komplexa men när det gäller revision vet vi att det är en populär instegsbransch för nybakade ekonomer. Konkurrensen om jobben är därför stor och påverkar rimligen lönenivåerna.

    Att som Helena Adrian utgå ifrån att universitetsstudier ska leverera ekonomer med praktiska färdigheter är också det fel. Ur Högskolelagen framgår tydligt att utbildning vid universitet och högskolor på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

    Den akademiska utbildningen har således ett annat syfte än att leverera ekonomer som kan jobbet från dag ett. Det är knappast heller något som ifrågasätts av revisionsbranschen. Inte minst hos de större byråerna finns det en etablerad praxis med egna utbildningar för nyutexaminerade. Här lär man sig hantverket samtidigt som byråerna får möjlighet att skapa skräddarsydda utvecklingsplaner för sina akademiskt utbildade talanger. En win-win helt enkelt.

    Vi vet att många av revisorernas och redovisningsekonomernas arbetsuppgifter kommer att automatiseras i framtiden. I det perspektivet blir det än mer viktigt med en akademisk utbildning som öppnar för mer kvalificerade uppgifter.

    För arbetsgivarna som ska rekrytera är det viktigt att förstå skillnaden på ekonomer som gått en akademiskt utbildning och de som exempelvis gått ekonomprogrammet på gymnasiet.

    Kvaliteten på utbildningen är inte desto mindre en viktig fråga. Civilekonomerna har vid flera tillfällen uppmärksammat bristen på lärarkompetens inom externrevision och revision. Pensionsavgångar kommer att förvärra situationen om ingenting görs. Förbundet tillsammans med FAR och andra intressenter har uppmärksammat problemet och har därför förslagit en rad åtgärder. Ett exempel är en riktad satsning på doktorander i externredovisning.

    Alexander Beck, Utredningschef Civilekonomerna

  5. Ben skriver:

    Hej Helena!

    Även om artikeln är något gammal vill jag kommentera i förhoppning att skänka kunskap.

    Jag vet inte hur det såg ut när du läste ekonomiprogrammet. Där jag läser (Lund) har vi 12hp löpande bokföring och årsbokslut med en fördjupningskurs inom redovisning på 30hp. Vi har även revisorsjuridiken på 15hp där studier, obligatoriska seminarium och tenta bl.a utgår från ISA-regelverket.

    Att studenter sedan påstår sig inte lära sig någonting alls som har med revision att göra kan vara av den enkla anledningen att de inte tar till sig kunskapen som erbjuds.

    Trevlig helg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons

Grattis ARK till tio år

7 december, 2018 2008 öppnade FAR upp för auktoriserade redovis­ningskonsulter som medlemskategori. Balans söker upp två ursprungsmedlemmar.

”Det handlar om revision – inte liv och död”

6 december, 2018 Efter operation, cellgifter och strålning fick Lina Andersson ett nytt mål: starta egen revisionsbyrå.

Experten: 8 frågor och svar om stiftelser och K-regelverk

5 december, 2018 Kerstin Fagerberg svarar på frågor rörande stiftelsers tillämpning av regelverken.

”Våga vara dig själv”

3 december, 2018 I centrala Göte­borg arbetar Nathalie Trang på Bokio - där fokus är att se framåt.

Halmstadbyrå vinner internationellt pris: ”Började stamma”

30 november, 2018 Revisionskonsulterna med bas i Halmstad har vunnit The PAC Awards i San Diego.

Nyheter inför bokslutet 2018

28 november, 2018 För artonde året i rad skriver Carina Edlund Nyheter inför bokslutet för Balans.

 Upp