Getty Images

Större mångfald vid rekrytering ger fler möjligheter

Debattör

Farzad Golchin, grundare och VD, Novare Potential. 

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
17 december, 2020

Det är mer regel än undantag att många företag fastnat i standardiserade rekryteringsmetoder där kortsiktighet och riskminimering prioriteras framför mångfald. Fler svenska företag inom revision, lön- och skatterådgivning borde agera och inkludera för att inte gå miste om värdefull kompetens och nya affärsmöjligheter, menar Farzad Golchin, grundare och VD, Novare Potential.

I dag finns över sju miljarder människor på jorden. Det är en hisnande siffra som är svår att ta in – och av dessa sju miljarder motsvarar svenskfödda individer ungefär en promille.

Rent statistiskt är det ingen tvekan om att det finns kompetenta människor med nytänkande idéer världen över, utan varken svensk bakgrund eller utbildning. Av alla dessa människor finns det ett stort antal kompetenta personer som i dag har Sverige som hemvist.

Men trots att statistiken talar sitt tydliga språk så fortsätter förvånansvärt många svenska företag att rekrytera homogena grupper, utan att se till varken mångfald och diversifiering. Enligt mig, som kommer från ett rekryteringsbolag verksamt i flera olika branscher, är min upplevelse att branschen präglas av relativt låg kulturell mångfald.

Det är på ett sätt lätt att förstå. Det är både tidskrävande och påfrestande att rekrytera en ny medarbetare som efter ett tag visar sig inte fungera i en organisation. Det är mänskligt att, medvetet som undermedvetet, tänka att risken att felrekrytera reduceras om vi följer gamla mönster. Det ger en trygghet att anställa ännu en person med samma bakgrund och egenskaper som övriga i organisationen – och då kan det väl inte gå fel?

För det första, alla ledare eller ansvariga rekryterare vet att det kan och kommer ske felrekryteringar ibland. Dessutom vet de som arbetat i homogena grupper att stämningen kan upplevas som både mindre professionell och kreativ jämfört med diversifierade grupper. Men viktigare än så, framgångsrika ledare och organisationer är sällan de som försöker göra minst fel. Snarare följer framgången de som försöker att utveckla och utmana sig själva, i syfte att bli så bra som möjligt. Varför och hur blir organisationer bättre med större mångfald?

Forskningen talar sitt tydliga språk och bevisar gång på gång att det är bra för affären. Forskningsrapporter visar på att diversifiering i grupper banar vägen för kreativitet och problemlösning. Undersökningar belyser också att mångfald och inkludering ger bättre förutsättningar för att skapa innovation, affärsmöjligheter och tillväxt.

En studie publicerad i Harvard Business Review påvisar att företag med medarbetare av olika ursprung som arbetat på olika marknader har fyrtiofem procent större sannolikhet att ta nya marknadsandelar. För att ge dig ett exempel, under vårt arbete med PwC gick bolaget från att ha svenska som koncernspråk till att i dag anställa allt fler medarbetare som inte talar svenska. Den breddade mångfalden har gett PwC fler möjligheter till att hitta rätt talanger!

En annan viktigt aspekt är att ungefär tjugofem procent av Sveriges befolkning i dag är utlandsfödda och i dessa grupper växer nya affärsidéer fram. Sveriges egenföretagare är överrepresenterade av personer födda i ett annat land. Möjligheterna är oändliga för ekonomiska rådgivare att göra framgångsrika affärer. Dessutom, den som förstår kunden bäst har förstås en större möjlighet att bli vald som leverantör.

Sverige är ett land berikat med en stor kunskapsskatt av kompetenta personer, oavsett demografisk bakgrund eller modersmål. Därtill med varierande infallsvinklar och perspektiv. Framgångsrika och moderna företag ser inte mångfald som ett trevligt mervärde utan som en faktisk utgångspunkt för att ta nya marknadsandelar. Det är en beprövad väg att som bolag växa på lång sikt, lokalt och globalt.

Slutligen, min uppmaning till dig som jobbar inom revision och ekonomisk rådgivning är att tänka utanför boxen vid rekrytering. Våga utmana och uppmana dina branschkollegor, men även kunder, att agera istället för att fundera – och se till att skynda er innan era konkurrenter hinner före!

Några tips till dig, som arbetar inom revision och ekonomisk rådgivning, för att komma igång:

  • Rekrytera rekryterare med mångkulturell bakgrund.
  • Fundera på om det, åtminstone till en början, går att klara sig på engelska i vissa roller.
  • Använd en rekryteringspartner med rätt erfarenhet som kan hjälpa dig och ditt företag att både hitta och bedöma kompetens från en annan talangpool än den ni är vana vid.
  • Bjud in fler med varierande bakgrunder till intervjuer – det finns talanger som ni annars missar!
  • Använda olika typer av tester och case för att bidra till en mer fördomsfri rekrytering.

Farzad Golchin. Foto: Novare Potential

  • ”Finns behov av riktlinjer kring visselblåsning”

    16 april, 2021 Så bör organisationer arbeta med att implementera och förbättra system för visselblåsning.

    Rekordstort intresse för revisorsprovet i maj

    15 april, 2021 116 personer vill skriva revisorsprovet i maj. Högsta antalet för vårprovet på åtta år.

    DAC6-rapporter färre än befarat

    14 april, 2021 Färre inlämnade DAC6-rapporter än tidigare trott. ”Bättre och mer hanterligt än vad man vågade hoppas.”

    Succé för FAR:s framtidstest

    13 april, 2021 Flera byråer har redan nominerat sig till Årets framtidsbyrå 2021. "Förändringsresan snabbas på av pandemin.”

    ”Fler kvinnor söker sig till skatt”

    12 april, 2021 För Annika Svanfeldt blev juridik och ekonomi starten på PwC-karriären och yrkesrollen Auktoriserad Skatterådgivare FAR.

    Bolagsverket: ”Högt tryck på digitala lösningar”

    9 april, 2021 Nu har Bolagsverket lämnat in sin slutrapport om digital ingivning av årsredovisningar.

     Upp