Foto: iStock

Samhällsnyttan med revision borde komma fram i debatten

Debattör

Urban Engerstedt, senior rådgivare, före detta chefsjurist FAR.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
2 maj, 2018

Ägarnas intressen kommer oftast i förgrunden i diskussioner om revisionens relevans och nytta eftersom revisorn får sitt uppdrag av bolaget. Denna ordning kan ifrågasättas på rent principiella grunder, anser Urban Engerstedt, senior rådgivare och före detta chefsjurist FAR.

26 april deltog jag tillsammans med nästan 150 personer i ett seminarium i riksdagen om framtidens revision – förväntningar, nytta och relevans. Seminariet hade initierats gemensamt av Finansutskottet, Riksrevisionen och Revisorsinspektionen.

Seminariet behandlade frågor om beställarnas förväntningar på revisionens nytta och relevans samt vilka möjligheterna användarna ser av revision och revisorerna. Särskilt från näringslivshåll framhölls behovet av en ökad kundnytta, det vill säga de reviderade bolagens ägares behov och intressen av revisionen.

Vad som enligt min mening förvånande nog nästan helt kom bort i diskussionen var dock andra kunders och intressenters behov och nytta av revisionen. Ett aktiebolag har ju betydligt fler intressenter än dess ägare. Jag tänker bland annat på bolagets kunder, leverantörer, kreditgivare, investerare och de anställda samt staten som skatteborgenär och de rättsvårdande myndigheterna, något som kan sammanfattningsvis kan betecknas som samhällsnyttan (”the public interest”).

Många av aktiebolagens bestämmelser har också uppställts i dessa övriga intressenters intressen. Som exempel på sådana bestämmelser kan nämnas borgenärsskyddsbestämmelserna samt revisorns skyldighet att i vissa situationer anmäla misstanke om brott till åklagare och, om misstanken rör penningtvätt, underrätta Finanspolisen. Revisorn har vidare, när det gäller finansiella företag som står under Finansinspektionens tillsyn, en skyldighet att underrätta inspektionen om vissa missförhållanden i det reviderade företaget som framkommer under revisionen. Tilläggas kan också att Finansinspektionen har rätt att i vissa situationer förordna egna revisorer i sådana finansiella företag.

Vad som gör att ägarnas intressen oftast kommer i förgrunden i diskussioner om revisionens relevans och nytta har att göra med det förhållandet att revisorn, som bekant, får sitt uppdrag av bolaget (genom aktieägarna på bolagsstämman) och även arvoderas av detta. Denna ordning kan ifrågasättas på rent principiella grunder. Hur opartisk och självständig kan man egentligen begära att en person ska vara mot den som ”föder” en?

Nu är dock detta i praktiken inte något stort problem med hänsyn till revisorernas hävdvunna förhållningssätt till denna problematik samt till det rigorösa regelverk som gäller med avseende på revisorernas oberoende och etik och vars efterlevnad övervakas av Revisorsinspektionen med fast hand. Men faktum är att denna ordning för utseende av revisorer genom åren har diskuterats och även kritiserats. Av främst praktiska skäl har man emellertid stannat för att behålla denna ordning.

I större bolag med ett spritt ägande och där ägare styrelse och ledning utgörs av olika personer torde denna ordning som regel inte utgöra något problem. I mindre bolag, däremot, där bolagsorganen ägarna (bolagsstämman), styrelse och ledning utgörs av samma personer kan dock enligt min mening denna ordning ifrågasättas. Frågan är väl egentligen om den typen av bolag bör ha externa revisorer över huvud taget. 

Urban Engerstedt. Foto: Privat

2 svar till “Samhällsnyttan med revision borde komma fram i debatten”

  1. Lars Kjellström skriver:

    I sanning ett alldeles utmärkt och klokt inlägg i debatten. Vi behöver i sammhället mer och inte midre revision.
    Dock förstår jag inte Din åsikt, Urban, om att ägarledda bolag inte alls skulle behöva ha extern revisor. Även den typen av bolag har ju intressenter utanför ägare/företagsledning.

    • Urban Engerstedt skriver:

      Tack Lars för ditt inlägg! Vad jag bl a menar är att revisorer i ägarledda företag nog har svårare att upprätthålla sitt oberoende än revisorer i stora företag. Jfr också Dan Brännströms senaste artikel om Big 4. Det är väl dessutom så att mindre, ägarledda företag som regel har ett större behov av rådgivning i t ex redovisnings- och skattefrågor än större företag med flera ägare. En extern revisor i ett ägarlett företag riskerar att hamna i en konflikt mellan å ena sidan önskemålet av att biträda kunden och å andra sidan kravet på att upprätthålla sitt oberoende. En redovisningskonsult eller en skatterådgivare slipper uppleva denna konflikt. Detta tror jag också gagnar kunderna/intressenterna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons

Är technoethics och regtech nästa stora grej?

21 juni, 2018 Balans åker till Digital Day 2018 i Bryssel för att uppdatera sig om läget.

Månadens medlem: Helene Lindbäck

19 juni, 2018 FAR fått två nya medlemskategorier; basmedlem och studentmedlem. Hej, Helene Lindbäck, FAR:s första basmedlem.

KPMG satsar allt på rådgivning och revision

18 juni, 2018 KPMG säljer verksamheten inom redovisning och löneadministration.

Experten: 9 frågor och svar om moms i lantbruket

18 juni, 2018 Balans vänder sig till skattejuristen Fredrik Rosén för att få svar på de vanligaste frågorna.

Baker Tilly-vd: Jobba mindre, tjäna mer

14 juni, 2018 För Baker Tilly Mapema-vd:n Matthias Vidh är det så det ska vara.

”Man måste älska förändring”

13 juni, 2018 Klara Adolphson är ny chef för Organisation and Leadership Design på PwC Experience Center.

 Upp