Foto: iStock

RI:s förslag stärker inte branschen

Debattör

Gunilla Eklöv Alander är universitetslektor och ansvarig för revisorsinriktningen vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

 

Susanne Weinberg är chef för sektion redovisning vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

Skriv ut artikeln
4 oktober, 2017

Ansvaret för att tillgodose behovet av akademisk kompetens förskjuts från staten till revisorsprofessionen – Revisorsinspektionens förslag motverkar sina egna målsättningar.

Vi välkomnar Revisorsinspektionens (RI) förslag till att diskutera reglerna om utbildning för revisorer inför auktorisation. Vi ser förslagen som öppningen till en möjlighet att modernisera kraven i deras nuvarande tappning samt att gemensamt diskutera de behov som finns för revisorsprofessionens framtida utveckling och hur dessa kan tillmötesgås. Däremot finner vi att det blir nödvändigt att diskutera förslagets effekter.

Vi noterar att ansvaret för utbildning kommer att avregleras i så måtto att kravet på den utbildning universiteten och högskolorna ska tillhandahålla (enligt RI:s nuvarande regelverk) avskaffas och det kravet hamnar i stället i knäet på revisionsbyråerna. Förslaget innebär alltså att universitetens och högskolornas ansvar för utbildningen avskaffas och istället blir det revisorsprofessionens ansvar att antingen tillhandahålla eller beställa (från de högre lärosätena) den teoretiska utbildning som krävs för att en revisor ska kunna uppfylla kraven inför auktorisation. Effekterna av detta blir högst sannolikt ett virrvarr av bekymmer.

I dag har den svenska modellen två ”nålsögon” på vägen mot auktorisation.

Först och främst ska en blivande revisor ha skaffat sig en examen som ger rätt akademiska poäng enligt RI:s nuvarande kunskapskrav. Revisionsbyråerna har av praktiska skäl tenderat att anställa studenter med minst en kandidatexamen mot revision. Många av våra studenter vid Stockholms universitet har tidigt i sina studier bestämt sig för att bli revisorer och ser till att skaffa sig de nödvändiga akademiska poängen i sin kandidatexamen. Vi stöttar aktivt våra studenter i denna riktning genom att erbjuda en revisionsinriktning på kandidatexamen. Vi utgår ifrån att så är fallet även vid andra lärosäten i landet.

Det andra nålsögat utgörs av det skriftliga provet inför revisorsexamen. Med RI:s förslag avskaffas det första nålsögat. Konsekvensen blir sannolikt att det skriftliga provet kommer upplevas ännu svårare än idag. Förslaget motverkar alltså sina egna målsättningar. En god konsekvens av förslaget är att det mycket omfattande juridikblocket delvis avskaffas och i stället kan utbildningstiden fyllas av andra teoretiska kunskaper.

Collin och Umans menar i SvD Debatt tisdagen 26 september att RI:s förslag skulle innebära en avprofessionalisering av revisorsprofessionen. Vi ser tvärt om att det snarare är en återprofessionalisering.

Frågan är dessvärre om en sådan återprofessionalisering verkligen skulle stärka branschen. Utbudet av utbildning kommer inte med samma självklarhet som i dag att erbjudas av universitet och högskolor, eftersom kraven på innehållet i en kandidatexamen minskas enligt förslaget. Förslaget skapar också en oklarhet i hur en blivande revisor ska få de nödvändiga kunskaperna eftersom det finns ett glapp mellan å ena sidan teoretisk och praktisk utbildning och å andra sidan de kunskaper som ska ha inhämtats inför avläggande av provet (jmf tabell 3, sid. 8 i RI:s förslag). Ett flertal av de kunskaper som testas under provet ryms ju i dag i de krav som ställs på kandidatexamen (enligt RNFS 1996:1). Hur ska i framtiden denna försörjning ges, och av vem, om förslaget går igenom? En effekt av detta kan bli att provet upplevs ännu svårare än i dag och att tiden för att bli revisor inte skulle kortas utan till och med förlängas i en överleverans av kunskaper för att inte kugga på provet.

Också hur branschen skulle lösa kunskapsförsörjningen är en öppen fråga. RI:s förslag innebär att kunskapskraven skulle vara i princip intakta, om än omfördelade, men att utförarna av den specificerade utbildningen ändras. Antingen kan revisorsprofessionen genom FAR ta ett helhetsgrepp på utbildningsbehovet och se till att det finns ett gemensamt utbildningspaket för hela branschen eller så skulle detta komma att skötas internt inom varje revisionsbyrå. I det senare fallet kommer små byråer att ha svårt att ge sina adepter den kunskapsförsörjning de behöver för att klara provet, och då skulle snedfördelningen i branschen på godkända tentander ytterligare förstärkas. RI har ju statistik för att så är fallet i dag (RI:s förslag, sid. 9).

Denna problematik förstärks också i och med att kandidatexamens innehåll i viktiga delar flyttas utanför de högre lärosätenas domän till att hamna i den gråzon om kunskapskrav som ska vara uppfyllda vid provtillfället. Vi avundas inte heller RI att bedöma om varje kandidat till auktorisation verkligen uppfyllt direktivets kunskapskrav. Dagens relativt standardiserade format på teoretiska kunskaper skulle ju omvandlas till en flora av alternativ.

Vi har i ovanstående text pekat på ett antal utmaningar som måste lösas om förslaget antas i sin nuvarande form. Vi ser att förslagets effekter sannolikt är att den genomsnittliga utbildningstiden (nu ca 10 år) inte torde minska och eventuellt till och med ytterligare förlängas på grund av en överleverans, att små revisionsbyråer får ännu svårare att ge sina unga revisorer den kompetensförsörjning de behöver eftersom viktiga delar i nuvarande krav på kandidatexamen föreslås avskaffas, samt att det sannolikt blir än svårare än i dag för RI att bedöma om kraven för auktorisation uppfyllts. Vi är beredda att diskutera branschens utmaningar och RI:s förslag i en konstruktiv anda.

Gunilla Eklöv Alander. Foto: Privat

Susanne Weinberg. Foto: Privat

Läs mer: Revisorsinspektionen – Framtida utbildningskrav för kvalificerade revisorer

Läs mer: Revisorsinspektionen – Gemensamma kompetenskrav för yrkesrevisorer

Läs mer: FAR:s Dan Brännström: ”Alla kan inte vara stöpta i samma form”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Avkastningsstiftelsers tillämpning av K2 – så funkar det

11 december, 2017 Har du koll på avkastningsstiftelsers tillämpning av K2? Redovisningsexperten Kerstin Fagerberg rätar ut dina frågetecken.

När de egna vingarna bär

10 december, 2017 Pia Abramsson om att starta eget: Som att kasta sig ut från flygplan utan fallskärm.

Första kvinnan på toppen

8 december, 2017 Malin Nilsson började som revisorsassistent på BDO. Nu är hon byråns första kvinnliga vd.

Vad händer när robotar tar över skatterådgivarnas jobb?

7 december, 2017 För skatterådgivare brukar de första åren på byråer lägga en bra grund för fortsatta karriären.

Gräddfil i systemet för rika skattefuskare

6 december, 2017 Förmögna skattefuskare har gräddfil i rättssystemet. Det menar skatteexperterna Torsten Fensby och Leif Rosenfeld.

Karriärtipset: ”Säg ja så ofta du kan”

5 december, 2017 Tackar du nej för mycket slutar du få frågan. Det säger auktoriserade redovisningskonsulten Josefine Borisson.

 Upp