Foto: Getty Images

”Revisionsberättelsen för mindre företag i behov av ny beskrivning”

Debattör

Anders Mårdell är tidigare auktoriserad revisor och partner på EY. Numera pensionär.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
14 april, 2020

Hur ska frågan om fortsatt drift beskrivas i revisionsberättelsen för ett mindre företag? Anders Mårdell, före detta revisor, lyfter frågan om revisionsberättelsens utformning och vill se en ändring av RevR 700.

FAR har i RevR 700 angivit hur en svensk revisionsberättelse ska vara utformad och det framgår att den modell som beskrivs, i princip ska användas för rapporteringen av revision enligt ISA oavsett det reviderade företagets storlek eller associationsform. Det finns egentligen bara ett undantag och det är den avslutande meningen under avsnittet ”Revisorns ansvar” där en annan formulering ska användas om det reviderade företaget tillämpar K2 vid upprättandet av sin årsredovisning.

Det finns, i FAR:s revisionsberättelse, två skrivningar som jag ställer mig frågande till när revisionen avser en årsredovisning enligt ÅRL för ett så kallat ”mindre företag” eller om revisionen avser ett årsbokslut eller förenklat årsbokslut enligt BFL, bokföringslagen.

I avsnittet om styrelsens ansvar står angående bedömningen av företagets förmåga att fortsätta verksamheten:

”Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.”

I avsnittet om revisorns ansvar står:
”Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. ”

Årsredovisningslagen innehåller inget krav på att årsredovisningen ska innehålla upplysning om väsentliga osäkerhetsfaktorer som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. Möjligen kan man hävda att sådan upplysning faller in under kravet i ÅRL kap. 6 andra stycket  1 §, om förvaltningsberättelsens innehåll. Jag har dock svårt att se att så skulle vara fallet annat än i sällsynta undantagsfall. Förmodligen har även Bokföringsnämnden gjort samma bedömning eftersom man i K3 punkt 2.2 specifikt anger:

Om det vid bedömningen av företagets fortlevnadsförmåga föreligger eller förutses händelser eller förhållanden som medför betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten, ska ett större företag lämna upplysning om skälen för tvivlen.”

Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att endast ett större företag är skyldigt att lämna sådana upplysningar som revisionsberättelsen ger en bild av att alla företag måste lämna om en väsentlig osäkerhetsfaktor föreligger.

Många gånger torde revisorn kunna förmå kundföretaget att lämna sådana upplysningar i årsredovisningen som innebär att skrivningen under avsnittet ”Revisorns ansvar” blir korrekt. Men vad händer om företaget vägrar med hänvisning till att detta inte är något lagkrav och inte heller krävs av den kompletterande normgivningen? Företaget har ju knappast något eget intresse av att ”skylta” med denna osäkerhet.

Enligt RevR 700 ska då revisorn modifiera sitt uttalande om årsredovisningen, antagligen blir detta då en reservation. Men hur förklarar sig revisorn mot sin kund som ju inte gjort något fel vid upprättandet av årsredovisningen men ändå får en revisionsberättelse där det anges att årsredovisningen, i visst angivet avseende, inte är upprättad enligt årsredovisningslagen?  Om företaget då, på kommande årsstämma, väljer en annan revisor vore ju inte särskilt överraskande.

Min uppfattning är att RevR 700 bör ändras till att de ovan citerade meningarna under avsnitten ”Styrelsens ansvar” respektive ”Revisorns ansvar” endast ska inkluderas i revisionsberättelsen om denna avser ett större företag.

Anders Mårdell. Foto: Catrine Heinestam

Annons
Far Online
Annons

5 frågor och svar om Reko kopplat till lön

28 maj, 2020 Är det bara auktoriserade lönekonsulter som ska följa Reko? Och hur är det med tystnadsplikten?

”Det går faktiskt att påverka systemet”

27 maj, 2020 Helene Agélii, NRF: Internationell standardsättning är en tungrodd process. Men den går att påverka.

ISA är en global produkt medan IFRS är en europeisk

27 maj, 2020 Det finns både likheter och skillnader i hur redovisningsstandarder respektive revisionsstandarder kommer till.

Bokföringsnämnden – ingen vanlig myndighet

27 maj, 2020 Hur styrs Bokföringsnämnden? Balans intervjuar Bokföringsnämndens kanslichef Stefan Pärlhem.

Vem styr över reglerna?

26 maj, 2020 En resa genom maskineriet som tröskar fram lagarna och reglerna för revisions- och rådgivningsbranschen.

WeAudit – framtidens revisionsbyrå tar för sig

20 maj, 2020 Med kärnvärden som modiga, i framkant och innovativa strävar WeAudit efter att revolutionera branschen.

 Upp