Foto: iStock

Problemlösningsförmåga viktigare hos revisorer än ”rätt examen”

Debattör

Per Johansson, chef Revisorsinspektionen.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
8 maj, 2018

Revisionen måste kunna attrahera smarta och analytiska människor som förstår teknik och som kan hantera informationsflöden. Det skriver Per Johansson, chef Revisorsinspektionen.

Det finns flera tecken på att förändringstakten i samhället underskattas, det gäller såväl i staten och i kommunerna som i näringslivet. Förtroendet för att företag och offentlig förvaltningen ska kunna matcha utvecklingen sätts på prov. 

Vilken roll har revisionen i samhällsförändringarna och vilka frågor ska den svara på nu och i framtiden för att infria förväntningarna?

På ett seminarium om förväntningarna på framtidens revision i riksdagen 26 april blev det tydligt. Förväntningarna på revision står under förändring. Samtidigt betonas vikten av revision. Mer fokus på oegentligheter, granskning av hållbarhet och kvalitet efterfrågades samfällt. Ägar-, samhälls- eller medborgarperspektiven skapar olika behov. Förväntansgapet ser därför delvis olika ut beroende på sektor och perspektiv, men problem finns och frågan är vad som kan göras.

Förväntansgap driver också utveckling. Att klarlägga och lyfta fram behov som ligger inom revisorernas kompetensområde är också grund för förbättringar. Det är viktigt att inse att behovet av kvalitetssäkrade data aldrig varit större än nu. Nyheter sprids blixtsnabbt och med det, även desinformation. Detta har blivit vardag. Behovet av snabba, faktagranskade och relevanta tydliggöranden och svar är stort.

En väl fungerande revision ska klara den uppgiften och skapa förtroende genom att kommunicera relevanta riskbilder och med granskning. Detta är revisionens grundläggande uppgift, oavsett om det gäller näringslivet eller offentlig verksamhet.

Ett starkt växande riskområde i samhället är informationssäkerhet. Efterfrågan på relevant granskning inom området är mycket stor och revisionen måste anpassa sig till den massiva tillgången på information. Revisionen måste kunna attrahera smarta och analytiska människor som förstår teknik och som kan hantera informationsflöden. Problemlösningsförmåga utgör fokus – inte ”rätt examen”.

Revisorerna måste också på allvar ta till sig ny teknik. Artificiell Intelligens finns redan här och nu – den revolutionerar samhället och skapar andra förutsättningar för revisionen. Det gäller att inte underskatta kraften, påverkan och införandetakten. Allt går i ett rasande tempo.

Stora summor investeras i den nya tekniken, men än viktigare är att hitta de rätta ledarna. Ledare som inte bara ser behovet av förändring, utan också har förmågan att leda förändringsarbetet och få med sig organisationen i användandet av den nya metodiken. Det handlar om att rekrytera rätt medarbetare, att behålla och utveckla personalen. Häri ligger både stora utmaningar och framgångsfaktorer.

Ansvaret för att minska förväntansgapet ska dock inte enbart läggas på revisorerna. Även lagstiftaren/normeraren har ett viktigt ansvar i detta arbete. Det som behövs är:

1) Tydliggöra vad som är revision och vad som ligger i revisorsrollen. Vem som helst kan kalla sig för revisor i Sverige. Detta skapar en otydlighet och ett förväntansgap på leveransen av revisionstjänster.

2) En enhetlig reglering och grundläggande krav på finansiell yrkesrevision oavsett inom vilken sektor revisionsarbetet utförs. Kraven på hög revisionskvalitet och oberoende för revisionen kan inte tillåtas bero på sektor.

De grundläggande kraven skulle bestå i:

  • likartade kompetenskrav för att bli revisor och för upprätthållandet av auktorisation/certifiering.
  • gemensam standard och yrkesetiska krav på revisorerna där god revisions- och revisorssed betyder samma sak i privat och offentlig revision.
  • ett enhetligt system för extern tillsyn och kvalitetskontroll som omfattar samtliga yrkesrevisorer.

3) Anpassa regelverken till den nya tekniken och nya granskningsbehov.

Revisorsinspektionen kommer att försöka ta sin del av ansvaret genom att erbjuda en arena för gemensam diskussion om den framtida revisionens utmaningar där olika intressenter möts. Vi behöver en ökad insikt om behovet av förändring och att revisionen inom de olika sektorerna samarbetarar för att utveckla en gemensam profession. Revisorer har mycket att lära av varandra oberoende av i vilken sektor man arbetar.

Från Revisorsinspektionens sida har vi sett att det finns flera särsvenska krav på revisorer inte minst när det gäller deras utbildning som utgör ett hinder för en anpassning till nya krav och förväntningar. Den auktoriserade revisorn behöver ta sig an nya roller och uppgifter jämfört med tidigare.

Vi har därför lämnat ett antal förslag om ändrade utbildningskrav för revisorer för att skapa bättre förutsättningar för revisionsföretagen att rekrytera revisorer med den kompetens som den framtida revisionen kräver.

Vi är också öppna för en fortsatt prövning av särsvenska regler om revision, i den del de inte längre fyller sitt ursprungliga syfte och står i vägen för den framtida utvecklingen.

Per Johansson. Foto: Christian Gustavsson

Annons
Far Online

Återvänder till revisorsyrket: ”En nystart”

9 juli, 2020 Ola Almquist lämnade jobbet som revisor för en tjänst som ekonomichef. Nu har han återvänt.

Så får din byrå godkänd utbildningsplan

8 juli, 2020 Revisorsinspektionen uppdaterar sin vägledning om godkännande av utbildningsplan - för att underlätta för byråerna.

Förtroendet A och O i relationen med kunden

6 juli, 2020 "Auktorisationen tillför ett stort värde för kunden".

”Det är tuffa tider – men de gynnar oss”

3 juli, 2020 Auktoriserade revisorn Carl-Magnus Falk bakom nytt webbaserat boksluts- och årsredovisningsprogram som ska revolutionera redovisningen.

7 nyheter på hållbarhetsområdet

1 juli, 2020 Taxonomier, handlingsplaner, förordningar och direktiv. Och vad är egentligen New Green Deal?

Har lagkraven höjt kvaliteten? – så svarar hållbarhetsexperterna

30 juni, 2020 Sveriges större bolag har krav på sig att hållbarhetsrapportera. Frågan är om det höjt redovisningskvaliteten.

 Upp