Foto: iStock

Problemlösningsförmåga viktigare hos revisorer än ”rätt examen”

Debattör

Per Johansson, chef Revisorsinspektionen.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
8 maj, 2018

Revisionen måste kunna attrahera smarta och analytiska människor som förstår teknik och som kan hantera informationsflöden. Det skriver Per Johansson, chef Revisorsinspektionen.

Det finns flera tecken på att förändringstakten i samhället underskattas, det gäller såväl i staten och i kommunerna som i näringslivet. Förtroendet för att företag och offentlig förvaltningen ska kunna matcha utvecklingen sätts på prov. 

Vilken roll har revisionen i samhällsförändringarna och vilka frågor ska den svara på nu och i framtiden för att infria förväntningarna?

På ett seminarium om förväntningarna på framtidens revision i riksdagen 26 april blev det tydligt. Förväntningarna på revision står under förändring. Samtidigt betonas vikten av revision. Mer fokus på oegentligheter, granskning av hållbarhet och kvalitet efterfrågades samfällt. Ägar-, samhälls- eller medborgarperspektiven skapar olika behov. Förväntansgapet ser därför delvis olika ut beroende på sektor och perspektiv, men problem finns och frågan är vad som kan göras.

Förväntansgap driver också utveckling. Att klarlägga och lyfta fram behov som ligger inom revisorernas kompetensområde är också grund för förbättringar. Det är viktigt att inse att behovet av kvalitetssäkrade data aldrig varit större än nu. Nyheter sprids blixtsnabbt och med det, även desinformation. Detta har blivit vardag. Behovet av snabba, faktagranskade och relevanta tydliggöranden och svar är stort.

En väl fungerande revision ska klara den uppgiften och skapa förtroende genom att kommunicera relevanta riskbilder och med granskning. Detta är revisionens grundläggande uppgift, oavsett om det gäller näringslivet eller offentlig verksamhet.

Ett starkt växande riskområde i samhället är informationssäkerhet. Efterfrågan på relevant granskning inom området är mycket stor och revisionen måste anpassa sig till den massiva tillgången på information. Revisionen måste kunna attrahera smarta och analytiska människor som förstår teknik och som kan hantera informationsflöden. Problemlösningsförmåga utgör fokus – inte ”rätt examen”.

Revisorerna måste också på allvar ta till sig ny teknik. Artificiell Intelligens finns redan här och nu – den revolutionerar samhället och skapar andra förutsättningar för revisionen. Det gäller att inte underskatta kraften, påverkan och införandetakten. Allt går i ett rasande tempo.

Stora summor investeras i den nya tekniken, men än viktigare är att hitta de rätta ledarna. Ledare som inte bara ser behovet av förändring, utan också har förmågan att leda förändringsarbetet och få med sig organisationen i användandet av den nya metodiken. Det handlar om att rekrytera rätt medarbetare, att behålla och utveckla personalen. Häri ligger både stora utmaningar och framgångsfaktorer.

Ansvaret för att minska förväntansgapet ska dock inte enbart läggas på revisorerna. Även lagstiftaren/normeraren har ett viktigt ansvar i detta arbete. Det som behövs är:

1) Tydliggöra vad som är revision och vad som ligger i revisorsrollen. Vem som helst kan kalla sig för revisor i Sverige. Detta skapar en otydlighet och ett förväntansgap på leveransen av revisionstjänster.

2) En enhetlig reglering och grundläggande krav på finansiell yrkesrevision oavsett inom vilken sektor revisionsarbetet utförs. Kraven på hög revisionskvalitet och oberoende för revisionen kan inte tillåtas bero på sektor.

De grundläggande kraven skulle bestå i:

  • likartade kompetenskrav för att bli revisor och för upprätthållandet av auktorisation/certifiering.
  • gemensam standard och yrkesetiska krav på revisorerna där god revisions- och revisorssed betyder samma sak i privat och offentlig revision.
  • ett enhetligt system för extern tillsyn och kvalitetskontroll som omfattar samtliga yrkesrevisorer.

3) Anpassa regelverken till den nya tekniken och nya granskningsbehov.

Revisorsinspektionen kommer att försöka ta sin del av ansvaret genom att erbjuda en arena för gemensam diskussion om den framtida revisionens utmaningar där olika intressenter möts. Vi behöver en ökad insikt om behovet av förändring och att revisionen inom de olika sektorerna samarbetarar för att utveckla en gemensam profession. Revisorer har mycket att lära av varandra oberoende av i vilken sektor man arbetar.

Från Revisorsinspektionens sida har vi sett att det finns flera särsvenska krav på revisorer inte minst när det gäller deras utbildning som utgör ett hinder för en anpassning till nya krav och förväntningar. Den auktoriserade revisorn behöver ta sig an nya roller och uppgifter jämfört med tidigare.

Vi har därför lämnat ett antal förslag om ändrade utbildningskrav för revisorer för att skapa bättre förutsättningar för revisionsföretagen att rekrytera revisorer med den kompetens som den framtida revisionen kräver.

Vi är också öppna för en fortsatt prövning av särsvenska regler om revision, i den del de inte längre fyller sitt ursprungliga syfte och står i vägen för den framtida utvecklingen.

Per Johansson. Foto: Christian Gustavsson

Ett svar till “Problemlösningsförmåga viktigare hos revisorer än ”rätt examen””

  1. Berit Ståhl (Nilsson) skriver:

    Stort grattis till genombrottet för revisionen!

    Det är hög tid att skapa yrkesheder och förtroende för all slags granskning, oavsett var den genomförs.

    I ovanstående saknar jag dock tydligare fokus på den offentliga revisionen, även om jag tror att det är vad som avses med ”särsvenska”.

    Jag hoppas fortfarande att varje hushåll får en revisionsrapport vardera från kommunen och landstinget för att stärka medborgarnas/ägarnas perspektiv och få oss att inse ansvaret som också vilar på varje skattebetalare.

    På något vis måste vi tillsammans kämpa för demokrati och kollektivt ansvar.

    Problemlösningsförmåga med konsekvensanalys beaktat ur
    perspektiven

    demokrati

    etik

    juridik

    ekonomi

    Problemlösningsförmåga per se, har i alla fall jag sett alldeles för mycket av trots kort tid… Exempelvis vikten för marknadens revisionsbyråer att i första hand vinna nästa upphandling för att fira i champagne! Inte att i klartext synliggöra förbättringsområden. Det går inte för sig, då får revisionsbyråerna inte sälja mertjänster… Mertjänster de får kännedom om genom sitt uppdrag att bistå de förtroendevalda revisorerna…

    Vi måste få ordning såväl i staten, kommuner, landsting och privata näringslivet! Jag önskar fortfarande få känna stolthet över det yrke jag vigt mitt liv åt, trots mager utdelning.

    Jag finns för den som är intresserad!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons

Pernilla Lundqvist ny krönikör i Balans

22 mars, 2019 Ordförande för FAR:s policygrupp för redovisning Pernilla Lundqvist fattar pennan.

”Jag klarade provet!”

21 mars, 2019 För att öka chanserna att klara redovisningskonsultexamen bad Josefin Emitslöf om många olika arbetsuppgifter.

Månadens medlem: Jannike Gellerstam

20 mars, 2019 Jannike Gellerstam är auktoriserad revisor på Frejs, jobbar med generationsskiften och brinner för konsultationer med kunderna.

Bolagsverket: Revisorer – lämna in årsredovisningen digitalt!

19 mars, 2019 Obligatorium: Det gäller för digital inlämning av årsredovisning för aktiebolag som följer K2 och K3.

Det här innebär de nya utbildningskraven för dig och din byrå

15 mars, 2019 De nya reglerna om utbildning för revisorer ställer krav på byråerna.

Företag bättre på att upplysa om mångfald – men än finns kvar att göra

13 mars, 2019 Tack vare lagkravet på upplysningar om mångfald har bolagens rapportering blivit bättre.

 Upp