Foto: iStock

Override-regeln: Måste vi verkligen följa reglerna?

Debattör

Jesper Fagerberg är Ekon.lic. auktoriserad revisor, jurist och verksam vid Riksrevisionen.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
15 mars, 2018

Vilka är normgivarna inom redovisning och revision i Sverige? Frågan kan tyckas banal och hämtad från en grundkurs på universitetet. Men frågan har fått relevans när den så kallade override-regeln nu, kanske för första gången, tillämpats i Sverige. Och det är hos Riksrevisionen och inom den statliga revisionen som denna progressivitet kan hittas. Det skriver Jesper Fagerberg vid Riksrevisionen.

Override-regeln kom på tapeten i samband med att begreppet rättvisande bild infördes i svensk redovisning under 1990-talet. Orsaken var att Sverige då som medlem i EU hade att implementera fjärde respektive sjunde bolagsdirektivet. Härmed kan sägas att Sverige ställdes inför att eventuellt införa en regel som hör hemma i anglosaxisk rätt och som i korthet innebär att rättvisande bild kan medföra en skyldighet att frångå gällande redovisningsregelverk.

Detta föreföll artfrämmande för svenskt vidkommande varför Sverige valde en linje som mer påminde om den tyska linjen, det vill säga att rättvisande bild i princip motsvarar att faktiskt upprätta en redovisning enligt gällande regelverk. Härmed kan sägas att Sverige valde att fortsätta på tidigare inslagna linje baserad på kontinental rätt. Att override-regeln inte införts i svensk rätt har sedan påpekats i både förarbeten och även i en avhandling som behandlat frågan inom en svensk kontext (Johansson, K. (2010), Substance over form).

Genom förändringen av privata sidans revisionslag år 2005 infördes ett krav om att uttala sig specifikt om huruvida årsredovisningen uppfyllde kravet på rättvisande bild (28 § revisionslag [1999:1079]). Det framgår i förarbetena (prop. 2003/04:157) att detta dock bara var ett förtydligande då det i princip inte hade någon faktisk materiell betydelse eftersom rättvisande bild redan ingick i uttalandet om huruvida årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Det går även att utläsa i förarbeten (prop. 1997/98:99) att någon skillnad i innebörden av begreppet rättvisande bild inom revision respektive redovisning inte torde föreligga.

I den statliga revisionslagen (lag [2002:1022] om revision av statlig verksamhet m.m.) finns inget motsvarande krav på särskilt uttalande om rättvisande bild. Lagen talar istället om att räkenskaperna ska vara ”rättvisande”. I dess förarbeten (prop. 2001/02:190) förefaller med rättvisande förstås att avlämnad redovisning ska vara upprättad enligt gällande regelverk.

I likhet med årsredovisningslagen finns även begreppet rättvisande bild inkorporerat i motsvarande regelverk på den statliga sidan (2 kap 6 § förordning [2000:605] om årsredovisning och budgetunderlag, FÅB). Något rättsligt stöd för att i den statliga revisionsberättelsen särskilt uttala sig om att redovisningen uppnår rättvisande bild är därför svårt att utläsa. Häri ligger följaktligen en skillnad mellan statlig och privat revision.

Varför är då ovan, och för många i branschen gammal skåpmat, intressant att ta upp år 2018?

Jo, då det inte längre förefaller gälla. Inom Riksrevisionen har frågan under det senaste dryga året nämligen ställts på sin spets och diskuterats på djupet i ett enskilt fall. Utfallet blev att Riksrevisionen nu i det enskilda fallet fastnat för en linje där override-regeln faktiskt ska tillämpas.

Mer specifikt innebär det att en konkret redovisningsregel, utfärdad av statens normgivare inom redovisning (Ekonomistyrningsverket, ESV), ifrågasätts med stöd i begreppet rättvisande bild. Rent faktiskt innebär detta inte bara att en ny rättsregel (override-regeln) kan säga ha införts i svensk statlig revision och redovisning utan även att Riksrevisionen härmed skapar ny rätt på området. Frågan sätts på sin spets då ESV själva betraktar den aktuella regeln som helt i linje med rättvisande bild så som begreppet återges i det aktuella redovisningsregelverket (FÅB).

Fenomenet kan även betraktas som att revisionen härmed skapar egna regler, regler mot vilka sedan granskning och avdömande sker. Detta torde vara unikt i svensk revision. Likaså sätter det fingret på den till synes banala frågan vilka normgivarna inom svensk revision och redovisning egentligen är. En fråga som nu, i och med detta rättskipande tilltag från Riksrevisionens sida, inte längre ter sig så lättbesvarad.

Utfallet kan förefalla lite märkligt och juridiskt tveksamt. Men samtidigt speglar det kanske just den komplexitet som ligger i begreppet rättvisande bild och som nu, drygt två decennier efter dess införande, materialiserats i en specifik revisionsfråga. Lite tillspetsat kan frågan även ställas om detta innebär en öppning för revisionen att inte känna sig så normbunden som många kanske tror är revisionens devis och intrinsikala värde. Kanske har postmodernismen därmed även nått revisionen.

Vilka andra regelverk som är aktuella för den revisionella ättestupan återstår att se om detta lappkast permanentas. Frågan är dock vad resten av branschen tycker om detta innovativa (revolutionära?) tilltag och om vi har fler copycats att vänta runt revisionshörnen.

Jesper Fagerberg. Foto: Riksrevisionen

ANNONS
ANNONS

Enklare för nordiska företag utbyta data

24 september, 2020 Näringsministrar i Norden godkänner färdplan som förenklar samarbete mellan nordiska företag och med myndigheter.

Så syns du maximalt på LinkedIn

23 september, 2020 Hur ska du profilera dig bäst inom branschen? Balans rådfrågar LinkedIn-experten Charlotte Hågård.

Experten: 10 frågor och svar om kapitaltäckning

21 september, 2020 När kan en kapitaltäckningsgaranti användas och vad gäller egentligen? Experten reder ut.

3 saker att tänka på inför anställningsintervjun

18 september, 2020 Balans har frågat fem stora byråer om vad framgångsrika kandidater bör tänka på inför anställningsintervjun.

Hon är ny ordförande i FAR

18 september, 2020 Åsa Lundvall, EY, är ny ordförande i FAR. Det här är hennes tre fokusområden.

WinWin vinnare Årets framtidsbyrå 2020

17 september, 2020 Innovativt ledarskap och en tydlig affärsmodell. Det gav WinWin Ekonomi segern i Årets framtidsbyrå 2020.

 Upp