Foto: Getty Images

Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor – en kostsam papperstiger?

Debattör

Linnea Jacobsen, Director, Certified Tax Advisor, Deloitte.

Ida Claesson, Manager, Deloitte.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarnas egna.

Skriv ut artikeln
30 september, 2020

Omvänd skattskyldighet vid bland annat handel med mobiltelefonen riskerar att bli en stor påfrestning för företag. Det är orimligt att företag på kort tid ska behöva ställa om i pandemitider, när många kämpar för sin överlevnad, skriver Linnea Jacobsen och Ida Claesson på Deloitte. De anser heller inte att jämförelsen med den omvända skattskyldigheten i byggbranschen är rättvisande.

Som vi ser det kommer aktuell lag medföra en betydande påfrestning i form av kostnader och administration för berörda företag. Både företag som omsätter de berörda varorna och företag som köper in varorna till sin verksamhet påverkas av förslaget. Det innebär i praktiken att majoriteten av alla företag i Sverige skulle kunna träffas, i mer eller mindre omfattning, av förslaget.

Störst ökad administrativ kostnad bedöms företag få som säljer de berörda varorna och befinner sig i den berörda branschen. Både leverantörer och företagskunder behöver dock arbeta fram säkra rutiner och systemstöd för att fånga upp rätt produkter. Till problematiken hör att de inte bara ska identifiera de varor som ska redovisas genom omvänd beskattning. De måste även tekniskt kunna hantera det faktum att omvänd skattskyldighet endast ska gälla om det totala värdet på varorna överstiger 100 000 kronor i fakturan.

Det blir i sig en utmaning som inte underlättas av att det kan finns många andra varor som faktureras på samma faktura, som inte berörs av den omvända momsen. I vissa fall inkluderar fakturan även så kallade bundlade produkter (produkter som består av flera olika varor), vilket skapar gränsdragningsproblem. Det ska understrykas att tillgängliga affärssystem har sina tekniska begräsningar, vilket gör själva tillämpningen av reglerna svåra att automatisera och i vissa fall näst intill omöjliga att implementera.

Lagstiftaren vill gärna jämföra lagförslaget med reglerna om omvänd skattskyldighet i byggbranschen. Att jämföra nu berörda företag med byggbranschen är inte rättvisande. Vare sig dessa branscher eller aktuella momsregler är fullt ut jämförbara.

Byggbranschen har generellt ett mycket mindre antal fakturor att hantera vilket innebär att det i denna bransch finns en större möjlighet att hantera den omvända skattskyldigheten manuellt. Den nu föreslagna omvända skattskyldigheten på vissa varor omfattar inte sällan tiotusentals fakturor per månad för berörda företag och någon manuell hantering skulle därför inte vara möjlig. Byggbranschen hade inte heller något tröskelvärde att ta hänsyn till när de skulle implementera sina nya regler. Där gäller omvänd skattskyldighet från första kronan, när förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Det vi ser framför oss är en kostsam resa för de bolag som kommer att beröras. Stora IT-resurser kommer att krävas för att bolagen ska kunna efterleva den föreslagna lagen. En lag, som ännu inte har kommit till propositionsstadiet, men som ändå allt för snart träder i kraft. Det är bra att ikraftträdandet flyttades fram något men tiden är fortfarande alldeles för kort. I dessa tider framstår det som orimligt att bolag, som i många fall kämpar för sin överlevnad under pågående pandemi, ska behöva ställa om, inom vad som även under ”normala tider” framstår som mycket kort tid, och fokusera sina pengar och resurser på attförändra det sätt på vilket de har ålagts att agera statens obetalda uppbördsmän.

Syftet ska vara att staten kommer åt momsbedrägerier. Frågan är om detta uppnås när man sätter så höga tröskelvärden? Finns det inte en risk att fakturorna bryts upp i mindre fakturor för att hamna under tröskelvärdet och därmed falla utanför lagens ramar? Om oseriösa aktörer, det vill säga de som lagen är tänkt att begränsa handlingsutrymmet för oegentligheter för, tänker i dessa banor kommer lagen bli verkningslös. Då har vi en papperstiger som bara skapar stora kostnader och administration för alla seriösa företag i Sverige.

Linnea Jacobsen. Foto: Deloitte

Ida Claesson. Foto: Deloitte

ANNONS
ANNONS

Obligatorisk digital ingivning av årsredovisning på gång

22 oktober, 2020 Att lämna in årsredovisningen digitalt kommer att bli obligatoriskt. Frågan är när.

Hallå där… Elisabeth Raun – som skrivit om omställningsstödet

22 oktober, 2020 Vad är viktigast att tänka på när det gäller omställningsstödet och när man redovisar det?

Steg för steg – vägen mot den egna byrån

20 oktober, 2020 Jonny Boström har bestämt sig. Med dansen som ledstjärna ska han skapa en ny byrå.

Nischbyrån – underutnyttjad framgångsmodell

20 oktober, 2020 Digitaliseringen kan göra att nischbyrån får det genomslag som den borde inom revisions- och rådgivningsbranschen.

5 tips – så undviker byrån cyberattacker

19 oktober, 2020 Ju mer digitaliserat allt blir, desto större risk för dataintrång. Coronapandemin är inget undantag.

Definitionen av civilrätt problematiseras

15 oktober, 2020 Skatterättens förhållande till civilrätten har diskuterats flitigt. Men vad menas egentligen med termen civilrätt?

 Upp