Foto: Lieselotte van der Meijs

Ny uppgiftsskyldighet missgynnar företagande

Debattör

Karin Apelman, generalsekreterare och vd FAR.

Hans Peter Larsson, skatteansvarig, auktoriserad skatterådgivare FAR.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarnas egna.

Skriv ut artikeln
25 april, 2019

Är det verkligen företagens och privatpersoners ansvar att säga ”nej tack” när råd ger lägre skatt?  Det är vad uppgiftsskyldigheten för skattearrangemang som nu diskuteras handlar om, skriver Karin Apelman och Hans Peter Larsson i denna debatt.

Skatteincitament som låg bolagsskatt, generösa avdrag för forsknings- och utvecklingskostnader samt låg skatt på inkomster finns i dag i så gott som alla länder.

Alla vill fortsätta utvecklas och slåss om kapital och talang. I Sverige har vi valt att beskatta arbete hårdare än kapital. Särskilt drabbas välutbildade samt innovativa entreprenörer. Samtidigt är gränsen mellan vad som är inkomst av tjänst och kapital i dag inte helt glasklar. Regler för att dra gränsen har fått införas.

Men är det verkligen företagens och privatpersoners ansvar att säga ”nej tack” när råd ger lägre skatt?  Det är vad uppgiftsskyldigheten för skattearrangemang som nu diskuteras handlar om. Förslagen finns i ett utredningsbetänkande från finansdepartementet.

Samtidigt står frågan om att minska företagens regelbörda och krångel högt på varje politisk agenda. I Sverige och inom EU. Entreprenörskap och frihandel främjas för att skapa sysselsättning och välstånd.

I dagarna har vi lämnat vårt remissvar på betänkandet Rapporteringspliktiga arrangemang. Rådgivning för att betala rätt skatt kommer att förändras och begränsas. Detta missgynnar företagande och kan leda till fel skatt. I stort berörs samtliga landets företag och deras ägare. Men även privatpersoner som planerar kring pension eller en fastighet.

Förslagen i utredningen är två. Uppgiftsskyldighet till Skatteverket för gränsöverskridande skattearrangemang införs. Anmälan ska göras inom 30 dagar efter att rådet lämnats av rådgivaren eller företaget. Detta enligt det EU-direktiv som nu ska införas i Sverige. Men utredningen går längre än direktivet. Även inhemska svenska arrangemang ska rapporteras.

Mot syftet med direktivet har FAR inget att erinra. Skatt är en ny fråga på hållbarhetsagendan och aggressiv skatteplanering bör motverkas. Men omfattningen av rapporteringsplikten i Sverige riskerar att bli för stor. Vi kommer att överrapportera.

Tillsammans beräknar utredningen att rådgivare och företag kommer att behöva lämna omkring 165 000 upplysningar varje år. Sannolikt även det i underkant. Över 25 000 rådgivare av olika slag berörs enligt utredningen, revisorer, redovisningskonsulter, skattekonsulter samt rådgivare inom bank och försäkring. Alla måste ta ställning till om ett råd ska rapporteras, och om det är ett råd i lagens mening som lämnats. En orimligt ökad byråkrati. Företagens kostnader för hantering av skatter uppskattas i dag till omkring sju miljarder kronor. Med kostnaden för detta förslag på minst 400 miljoner kronor inklusive Skatteverkets ökade anslag och mycket lågt räknat av utredningen, ökar företagens kostnader kraftigt med förslaget, stick i stäv med politiska ambitioner att tvärtom minska desamma.

Vad är det då som motiverar detta drastiska ingripande? På det har utredningen inget svar. Den gissar att ökade skatteintäkter kommer att överstiga kostnaden och hänvisar till gamla internationella beräkningar av förlorad bolagsskatt. Däremot vill Skatteverket uttryckligen få in underlag för kontroll av företag och ägare och avskräcka från skatteplanering. Särskilt anmärkningsvärt är att reglerna medvetet utformats vagt för att Skatteverket ska få möjlighet att genom egna ställningstaganden styra vilka upplysningar verket vill få in.

Som exempel definieras inte termen skattearrangemang. Den som inte lämnar en upplysning föreslås påföras böter på upp till 500 000 kronor. Detta innan någon olaglighet konstaterats. Det visar på en låg prioritet av rättssäkerhet.

Det höga förtroende som Skatteverket idag åtnjuter i dag riskerar förloras. Även det över en natt. Än värre, så även tilliten till skattesystemet om självanmälan under hot om dryga böter blir normen. Även Skatteverket bör därför vara kritiskt till förslagen.

Att jämföra med Storbritannien som har haft en uppgiftsskyldighet sedan 2004 och sedan dess fått in 2 500 upplysningar. Deras utvärdering av reglerna visar inte på några positiva effekter. Irland införde sin regel 2011 och har fått in elva upplysningar.

FAR:s uppfattning är att rapporteringsskyldighet för inhemska transaktioner inte bör införas och att den gränsöverskridande delen inte bör regleras hårdare än direktivet kräver. Det är även näringsutskottets generella uppfattning vid införande av direktiv från EU.

Ett bättre alternativ än utredningens förslag är att införa EU-direktivet utan utvidgning och samtidigt främja en transparent redovisning av företagens skattepolicys. Då utvecklas skatterätten positivt och hållbart i takt med tiden.

Karin Apelman. Foto: Lieselotte van der Meijs

Hans Peter Larsson. Foto: Lieselotte van der Meijs

Annons
FAR Online

PwC:s nya vd brinner för ledarskap

18 november, 2019 Sofia Götmar-Blomstedt tillträder som ny vd för PwC Sverige 1 juli. Här är hennes prioriteringar.

RPA införs i fler företags affärsprocesser

15 november, 2019 Enligt Mårten Sellgren och Fredrik Oscarson, partner på Deloitte, sker ett genombrott i år.

Frias från skadeståndsansvar i samband med rådgivning

12 november, 2019 Hovrätten dömde advokatbyrån till skadestånd, men Högsta domstolen friade.

Hon upplevde företagens Brexit-problem inifrån

8 november, 2019 Skatterådgivaren Ida Lejerdals arbete för PwC i London gav en nära inblick i företagens Brexit-frågor.

Experten reder ut: K3 på frivillig basis

5 november, 2019 Ska mindre företag som tillämpar K2 övergå till K3? Eva Törning reder ut.

Etiken är eftersatt på universitetens redovisningskurser

4 november, 2019 Etik är ett eftersatt område inom universitetskurserna i redovisning.

 Upp