Foto: Privat

#metoo har varit omstörtande

Debattör

Berit Hernström är pensionär efter 40 år som auktoriserad revisor.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
12 februari, 2018

Alla måste lära sig att se när invanda mönster tar över och förhindrar att rätt person hamnar på rätt plats. Läge att gå kurs i genuskunskap!, skriver Berit Hernström.

Någon gång i mitten av 80-talet satt jag i ett konferensrum och bläddrade i korrekturet till årsredovisningen för ett börsnoterat bolag. Revisionen var i princip klar, korrekturet likaså. Av någon anledning slutade jag bläddra vid sidan med presentationen av styrelsen. Där fanns de allihop, med foton — och det var bara män.

Det visste jag ju sedan innan men det hade aldrig tidigare blivit så tydligt som just då. Och plötsligt rodnade jag av skam. Hur kan man förklara att ett bolag med 100 000 anställda bara kan hitta män som ska leda företaget? Och hur kan man så skamlöst visa upp sitt misslyckande? Eller hur kan man så skamlöst visa upp sin uppfattning att det bara är män som kan leda detta företag? Årsredovisningen gick i tryck och själv gick jag en utbildning i genuskunskap.

#metoo har varit omstörtande på många sätt. Tystnadskulturen åtminstone vad gäller sexuella trakasserier kommer att utsättas för hårt tryck och alla måste komma ihåg att — och våga — säga ifrån, om möjligt redan innan det som inte får hända har hänt.

Anna Wahl, professor och vice rektor med särskilt ansvar för jämställdhet och värdegrund på KTH, intervjuades i TV om sin syn på #metoo. Jag tolkade hennes kommentar som att sexuella trakasserier och övergrepp är en del av ett mönster där brister i jämställdhet finns på många plan, synliga för dem som vill se.

Det krävs mod att säga ifrån när det gäller sexuella överträdelser. När det gäller de andra områdena där man kan se brister i jämställdhet kan det vara svårt att i rätt tid upptäcka att det behöver sägas ifrån och också att förklara varför.

När en manlig revisor klappar en auktoriserad revisor av kvinnligt kön på huvudet och kallar henne ”lilla gumman” som ett led i en diskussion av ett revisionsproblem – vad säger hon då?  ”Lilla gubben, har du verkligen förstått det här?” Eller ”Det där var ett utslag av en av härskarteknikerna, nämligen förlöjligande?” Eller rycker hon på axlarna och tänker att detta får man acceptera?

Och när vi är inne på det här ämnet: hur ofta kommer en kvinna på idén att klappa en manlig kollega på huvudet och kalla honom ”lilla gubben”? Och varför gör hon inte det?

För att hon, och rätt många män också för den delen, inte vill ge sig in i härskarspelet? För att hon har respekt för allas professionalism och den självklara insikten att vi är på arbetsplatsen för att göra vårt jobb och inte för att härska över varandra? För att hon inte är intresserad av att tillämpa de fem härskarteknikerna; osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam, utan av själva sakfrågorna? För att hon inte är tillräckligt förslagen för att tro att hon måste vara vaksam på att hon inte blir manipulerad?

Det är fler kvinnor på sidan med foton av styrelse och företagsledning i börsbolagens årsredovisningar numera, men de flesta tunga posterna innehas fortfarande av män.

Jag menar att den omvända kvoteringen finns kvar och att alla goda, kloka män och kvinnor måste lära sig att se när invanda mönster tar över och förhindrar att rätt person hamnar på rätt plats.

Det är läge att gå kurs i genuskunskap!

Berit Hernström. Foto: Privat

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons

”Framtiden ligger i att byråer samarbetar”

21 januari, 2019 Efter prisregnet på The PAC Awards träffas Win Win Ekonomi och Revisionskonsulterna på svensk mark.

Månadens medlem: William Ekenfall

18 januari, 2019 Auktoriserad revisor på BDO i Göteborg med en fäbless för FAR:s samlingsvolymer.

Informationsplikt för skatterådgivare sågas

17 januari, 2019 Fyra experter säger nej till utredningen om informationsplikt för skatterådgivare.

Hård Brexit kan göra revisorer i svenska bolag obehöriga

16 januari, 2019 Det brittiska parlamentet röstade som väntat nej till Theresa Mays utträdesavtal med EU.

3 frågor till NRF:s nya generalsekreterare Helene Agélii

15 januari, 2019 Sedan årsskiftet är Helene Agélii de nordiska revisorernas gemensamma röst på de internationella arenorna.

Fika med sociala medier-gurun Frida Boisen: ”Involvera dina följare”

14 januari, 2019 Hur ska revisions-, redovisnings- och rådgivningsbyråer göra bestående avtryck på sociala-medier?

 Upp