Individers välmående och vad som gör att människor mår bättre har länge varit på den globala agendan och utgör numera också ett av FN:s hållbarhetsmål. Ämnet är dock inte nytt utan har varit en del av forskning i arbetshälsa och HRM där en utgångspunkt är att människor som mår bra också arbetar mer effektivt och är mindre benägna att sluta sina jobb. Det finns ett stort antal studier som undersöker vilka livs- och arbetsspecifika aspekter som återspeglas i anställdas välbefinnande. Dessa studier har fokuserat på många olika yrkesgrupper, men revisorernas välbefinnande har inte kommit i fokus för dessa studier förrän nyligen.

Vår egna och nyligen genomförda forskning (tillsammans med före detta Civilekonomerna och forskningsplattformen för företagande vid Högskolan Kristianstad i samarbete med Linköpings universitet) indikerar att revisorer som yrkesgrupper känner sig minst välmående jämfört med andra ekonomer. Vi ser också att deras välbefinnande, till skillnad från andra yrkesgrupper, inte påverkas av faktorer som lön och andra förmåner (Broberg et al, 2020; Uman et al. 2020).

Förundrade över våra resultat och också bristen på forskning på området grävde vi djupare i våra forskningsresultat och fokuserade på de saker som får revisorer att må bra. I en av våra studier (Uman et al., 2016) undersökte vi i vilken utsträckning byråspeci­fika egenskaper kan få revisorer att må bra. Här fann vi att byråer som kännetecknas av kollektivistisk organisationskultur, där ”att göra saker tillsammans” är viktigare än att göra saker på en egen hand, verkar ha revisorer med högre välmående. Vi ser indikationer på att den organisatoriska utformningen snarare än olika typer av incitament är viktig för att ha gladare, mer välmående, revisorer.

Dessa resultat har kompletterats av ytterligare en studie (Ponomareva et al., 2020) där vi har undersökt hur kommersialisering i form av marknads, kund- och affärsprocessorientering på revisionsbyråer återspeglas i revisorers välmående. Den ursprungliga tanken var att kommersiella aktiviteter stressar revisorer och minskar deras välmående. Men där hade vi helt fel – i vårt urval verkar revisorers välmående triggas i mer kommersiellt inriktade byråer. Detta gäller inte bara deras arbetsrelaterade välmående (arbetstillfredsställelse) utan också deras välmående i livet (livstillfredsställelse). Vår forskning antyder således att genom att fokusera på konkurrensfördelar genom kommersialisering kan det ge lyckligare anställda både på jobbet och i livet.

Våra kombinerade resultat hittills tyder på att för att revisorer ska må bra ska de inte motiveras med lön eller bonussystem. Man måste i stället skapa en miljö där individer känner att de tillhör ett kollektiv som också kännetecknas av sådana aktiviteter som marknadsföring, kundorientering och fokus på prestationer. Även om detta verkar överraskande kan det betyda att vi ser en ”ny” typ av revisorer som blivit ”byråiserade” av sina organisationer. Om det är så blir frågan vad som händer med professionen när byrån är det som identifierar revisorer? Den frågan återstår att utforska.

Fotnoter

1. Broberg, Tagesson, Uman (2020). Antecedents of psychological well-being among Swedish audit firm employees. Unpublished manuscript.
2. Ponomareva, Y., Uman, T., Broberg, P., Vinberg, E., & Karlsson, K. (2020). Commercialization of audit firms and auditors’ subjective well-being. Meditari Accountancy Research. In press.
3. Uman, T., Broberg, P., Tagesson, T. (2020) Exploring the antecedents of mental health of the business professionals, Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation. In press
4. Uman, T., Broberg, P., Schmidt, M., Nilsson, S., & Olsson, E. (2016). Feeling well by being together: Study of Swedish auditors. Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, 54(1), 79-86.