Foto: iStock

Per Johanssson: ”Inför enhetliga krav och tillsyn för all revision”

Debattör

Per Johansson är chef för Revisorsnämnden.

Skriv ut artikeln
6 mars, 2017

Inför enhetliga krav och tillsyn för all revision och aktualisera behovet av regelförändringar för att möta den framtida revisionens utmaningar. Det skriver Per Johansson, chef för Revisorsnämnden (RN).

Revision är en oberoende granskning av verksamheter som ska ge medborgare, företag och finansiella marknader tillgång till kvalitetssäkrad information för strategiskt och ekonomiskt beslutsfattande. Revision har därmed en nyckelroll i ekonomin och en central ställning i samhället. Inte minst anses en väl fungerade revision vara en viktig förutsättning för en good governance och för att motverka korruption. Ytterst syftar revision till att skapa förtroende för de granskade företagen och de offentliga institutionerna.

Det borde ligga i allas intresse att revisionen utförs med samma höga krav på kvalitet och yrkesetik oavsett om den avser ett privat företag, en myndighet eller en kommun. Så är inte fallet i dag och det saknas en diskussion om revisionens roll i samhällsstyrningen och om den framtida revisionens innehåll och inriktning.

Vidare håller den traditionella revisorsrollen på att förändras. Detta aktualiserar behovet av regelförändringar för att tydliggöra kraven på revisorerna och revisionen. Det handlar inte bara om EU:s nya lagstiftning till följd av finanskrisen 2008, begränsningar i revisionsplikten, snabb teknisk utveckling och digitalisering. Utan också om ökat behov av att revisorer inte bara bestyrker finansiell rapportering utan även annan information, exempelvis hållbarhet och kvalitet. För detta område finns behov av regler och standarder för att tydliggöra kraven på revisorerna, på granskningens genomförande, innehåll och rapportering.

RN lämnade nu i mars förslag till regeringen om hur revisionen i Sverige kan utvecklas och stärkas. Förslagen syftar till att säkra en hög och enhetlig kvalitet i all revision som utförs av yrkesrevisorer oavsett om revisionen utförs inom den privata, statliga eller kommunala sfären.

Revisorsyrket i dag är ingen profession i meningen att beteckningen ”revisor” har ett enhetligt innehåll med tydliga krav på kompetens och erfarenhet. Revision bedrivs i ett antal olika former ofta beroende av vilken sektor i samhället som granskas. Bilden av revision blir därmed splittrad och diffus. Samtidigt har det samlade förtroendet för revisorer och revision påverkats av en rad händelser där professionen inte har följt god revisors- och revisionssed. Kända exempel finns såväl inom statlig, som kommunal och privat revision, både i Sverige och i omvärlden. En stark identitet, som profession likt den som kännetecknat läkaryrket och som nu vinner mark bland exempelvis lärare, är en förutsättning för en stärkt revisorskår i Sverige.

Revisionens förtroendeskapande funktion uppnås om det står klart att den som med titeln revisor undertecknar en revisionsberättelse är en yrkesrevisor som möter högt ställda, och på förhand definierade, krav på yrkesetik, kompetens och metod samt står under tillsyn. Genom att beskriva skillnaden i granskningens innehåll och syfte, på samma sätt som görs i aktiebolagslagen mellan yrkesrevisorer och lekmannarevisorer, skulle en tydlighet uppnås kring ansvar och roller oavsett inom vilken sektor revisorerna verkar.

Statsmakterna kan bidra i en förändringsprocess genom en mer enhetlig och tydlig lagstiftning men det måste också finnas en stark vilja till förändring inom professionen. RN föreslår därför följande:

I ett första steg bör revisionens framtid och de utmaningar den står inför diskuteras och analyseras. Här finns ett flertal intressenter som måste involveras, dels de som är beställare av revision, dels revisorer både inom privat och offentlig sektor.

I ett andra steg måste revisorsrollen och revisionens uppgift i samhällsstyrningen klargöras. Förväntningar på vad revisionen ska åstadkomma behöver tydliggöras och avgränsas mot andra kontrollfunktioner som uppföljning och utvärdering. En samlad översyn behövs av revisionens inriktning, innehåll, utförande, kvalitet och nytta. Detta sker bäst genom att en offentlig utredning tillsätts med uppdraget att ta ett samlat grepp över regleringen av revisionen. Utredningen bör få uppdraget att föreslå åtgärder som säkrar en hög och enhetlig kvalitet i all revision som utförs av yrkesrevisorer oavsett om den utförs inom den privata, statliga eller kommunala sfären. Uppdraget bör särskilt innefatta rätten att föreslå en gemensam ”grundplatta” för finansiella yrkesrevisorer:

  • Likartade kompetenskrav på yrkesrevisorers teoretiska och praktiska utbildning, prov och auktorisation eller certifiering oavsett inom vilken sektor de verkar.
  • En, så långt möjligt, gemensam normering av revisionen och yrkesetiska krav på revisorerna där god revisor- och revisionssed betyder samma sak i privat och offentlig revision.
  • Ett systematiskt och enhetligt system för extern tillsyn och kvalitetssäkring som omfattar samtliga yrkesrevisorer och deras revisioner. Revisorsnämndens uppdrag borde omfatta samtliga yrkesrevisorer och deras revision.

Det är angeläget att diskussionen om den framtida revisionen kommer igång. Därför bjuder Revisorsnämnden in till ett inledande samtal 20 april där branschföreträdare diskuterar och analyserar de utmaningar som revisionen står inför och behovet av åtgärder.

Läs mer: 3 frågor till Per Johansson

Per Johansson. Foto: Christian Gustavsson

Per Johansson. Foto: Christian Gustavsson

Annons
FAR Online

PwC:s nya vd brinner för ledarskap

18 november, 2019 Sofia Götmar-Blomstedt tillträder som ny vd för PwC Sverige 1 juli. Här är hennes prioriteringar.

RPA införs i fler företags affärsprocesser

15 november, 2019 Enligt Mårten Sellgren och Fredrik Oscarson, partner på Deloitte, sker ett genombrott i år.

Frias från skadeståndsansvar i samband med rådgivning

12 november, 2019 Hovrätten dömde advokatbyrån till skadestånd, men Högsta domstolen friade.

Hon upplevde företagens Brexit-problem inifrån

8 november, 2019 Skatterådgivaren Ida Lejerdals arbete för PwC i London gav en nära inblick i företagens Brexit-frågor.

Experten reder ut: K3 på frivillig basis

5 november, 2019 Ska mindre företag som tillämpar K2 övergå till K3? Eva Törning reder ut.

Etiken är eftersatt på universitetens redovisningskurser

4 november, 2019 Etik är ett eftersatt område inom universitetskurserna i redovisning.

 Upp