Foto: Getty Images

Hur kan vi säkerställa tillgången till kompetenta redovisningsekonomer?

Debattör

Karin Seger är Ekonomie doktor, forskare och lärare i externredovisning på Handelshögskolan vid Örebro universitet.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
27 mars, 2020

Det finns mycket att vinna på ökad samverkan mellan akademin och näringslivet, inte minst när det gäller redovisningsutbildningen. Det menar Karin Seger, Eko­nomie doktor på Handelshögskolan vid Örebro universitet.

Sveriges universitet och högskolor har enligt högskolelagen i uppgift att ge utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, att bedriva forskning och utveck­lingsarbete, samt att samverka med det omgi­vande samhället.

Under det senaste decenniet har vår huvudman staten betonat vikten av att vi inom akademin utvecklar just den tredje uppgiften – att samverka med det omgivande samhället. Den samverkan ska enligt Sveriges Universitets- och Högskoleförbund syfta till att öka både forskningens och utbildningens kvalitet, samt att skapa värde för våra samver­kanspartners (se SUHF:s rapport från december 2018). Inom det företagsekonomiska ämnet har vi alltid haft en väl fungerande samverkan med näringslivet när det kommer till gästfö­reläsningar och näringslivsmässor, men det finns goda skäl att utveckla vår samverkan ytterligare. Det finns mycket att vinna på det, inte minst när det kommer till vår redovis­ningsutbildning.

För akademins del är fördelarna av en utökad samverkan med framförallt byråerna uppenbara. Det är ingen nyhet att det sedan många år tillbaka råder stor brist på lärare vid landets universitet och högskolor inom redo­visningsområdet. Sten Jönsson konstaterade redan för flera år sedan att vi inom redovisn­ingsämnet har ”för få kvalificerade lärare, vi har för få doktorander, och vi har för många studenter” (se debattartikel i Balans september 2014).

Åtgärder har till viss del vidtagits för att få fler doktorander och därigenom på sikt fler disputerade lärare i ämnet, framförallt på våra större lärosäten. Till exempel gjorde Handels­högskolan i Göteborg en lyckad satsning för några år sedan (se artikel i Balans) och Handelshögskolan i Stockholm har tillsammans med Uppsala universitet och Stockholms universitet startat forskarskolan FIRE (där även andra lärosäten har inbjudits att medverka).

Diskussioner har även förts mellan politiker, representanter från akade­min, FAR och branschen. Trots det kvarstår problemet med lärarbristen inom redovisningsutbildningen på de flesta av våra lärosäten. Genom att utöka vår samverkan med byråerna kan vi lösa en del av de bemanningsproblem som vi i dag brottas med på våra redovis­ningskurser.

För hur det än är har vi många (och kanske för många) studenter, våra kvalificerade lärare är för få, och vi har ofta en allt för hög arbetsbelastning i undervisningen för att finna tid för forskningsuppdraget. Hinner vi inte med att forska så får vi inte bara en försämrad kunskapsutveckling i ämnet, utan även en sämre koppling mellan forskning och undervisning vilket leder till lägre kvalitet i utbildningen (se även Jan Martons krönika i Balans januari 2017).

Om vi kan få representanter från byråerna att medverka som lärare i undervis­ningen, så kan de kvalificerade lärarna få mer utrymme för forsk­ning. Dessutom är byråernas kompetens ett utmärkt komplement till våra kvalificerade lärare med tanke på att vi enligt Högskolelagen ska ge undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Ett exempel på hur Handelshögskolan vid Örebro universitet samverkar med näringslivet. Lärarlaget på kandidatkursen ”Externredovisning i bolag och koncerner” består av (från vänster): Karin Seger, Handelshögskolan vid Örebro universitet, Karolina Landal, Grant Thornton, Therése Jonasson, EY och Simon Lundh, Handelshögskolan vid Örebro universitet. Foto: Kristina Sutter-Beime

För studenternas del är fördelarna av en utökad samverkan mellan akademin och by­råerna också uppenbara. Redovisningsutbild­ningen är till skillnad från andra inriktningar inom företagsekonomin trots allt en professi­onsutbildning. Tyvärr har lärarbristen lett till att inslag av praktisk tillämpning i utbildningen allt oftare får stryka på foten eftersom handled­ning och examination av praktikrelaterade upp­gifter kräver fler lärartimmar än vad som finns att tillgå (se även Jönsson i Balans nr 8/2014, medlemsinlogg krävs).

Om vi kan bemanna dessa inslag i utbildningen med lärare från byråerna, så kan vi behålla dessa delar som är viktiga för att studenterna ska få en förståelse för redovisningens komplexitet. By­råerna har dessutom rätt kompetens för att delta i dessa utbildningsmoment och de har möjlighet att utöka bemanningen vid rättning av stora volymer. Den största fördelen för studenternas del är dock att det är oerhört inspirerande att se vilken kunskap som finns i branschen och vad som krävs för att arbeta på byrå.

Men vad skulle då fördelarna vara för byråer­nas del? Som jag ser det finns det framförallt tre fördelar.

För det första är det positivt för byråns varumärke att samverka med universitet och högskola och att delta i undervisningen av våra framtida redovisningsekonomer.

För det andra ger det byråerna möjlighet att göra bra rekry­teringar eftersom man i undervisningen får direktkontakt med studenterna och kan bedö­ma deras ämneskunnande, analytiska förmåga, studiemotivation, hur de fung­erar i grupp och hur de hanterar den stress som uppstår när de ska möta en deadline vid inlämning.

Den tredje och kanske viktigaste fördelen är den möjlighet till kom­petensutveckling som byråerna får genom en sådan samverkan. Alla vi som arbetar som lärare vet att man aldrig lär sig ett ämne så bra som när man undervisar i det. Att medverka som lärare i en akademisk utbildning ger en teoretisk fördjupning, ett utveck­lat analytiskt förhållningssätt, en pedagogisk förmåga, samt en ämnesmässig fördjupning som är till stor nytta i praktiken.

Det finns alltså mycket att vinna på ett utökat samarbete mellan akademin och byråerna i redovisningsutbildningen, både för akademins del och för studen­ternas del, men även för byråer­nas del. Precis som Sten Jönsson konstaterade redan för flera år sedan, så är samverkan ett måste för att vi ska kunna erbjuda en bra redovisningsutbildning (se Balans nr 8/2014).

Här på Handelshögskolan vid Örebro universitet har vi sedan många år ett väl fungerande samarbete med framförallt de stora byråerna. Om vi inom akademin och byråerna gemensamt kan vidareutveckla vår samverkan, så kommer det att gynna alla parter. Men framförallt kommer det att gynna branschen och samhället som helhet att vi säkerställer tillgången på kompetenta redovisningsekonomer även framöver.

Karin Seger. Foto: Mattias Seger

Annons
Far Online

Återvänder till revisorsyrket: ”En nystart”

9 juli, 2020 Ola Almquist lämnade jobbet som revisor för en tjänst som ekonomichef. Nu har han återvänt.

Så får din byrå godkänd utbildningsplan

8 juli, 2020 Revisorsinspektionen uppdaterar sin vägledning om godkännande av utbildningsplan - för att underlätta för byråerna.

Förtroendet A och O i relationen med kunden

6 juli, 2020 "Auktorisationen tillför ett stort värde för kunden".

”Det är tuffa tider – men de gynnar oss”

3 juli, 2020 Auktoriserade revisorn Carl-Magnus Falk bakom nytt webbaserat boksluts- och årsredovisningsprogram som ska revolutionera redovisningen.

7 nyheter på hållbarhetsområdet

1 juli, 2020 Taxonomier, handlingsplaner, förordningar och direktiv. Och vad är egentligen New Green Deal?

Har lagkraven höjt kvaliteten? – så svarar hållbarhetsexperterna

30 juni, 2020 Sveriges större bolag har krav på sig att hållbarhetsrapportera. Frågan är om det höjt redovisningskvaliteten.

 Upp