Hur kan vi få företagsinformation som är mer aktuell?

Debattör

Karl-Ivar Bodegård. Examen HHS och med omfattande erfarenheter som egenföretagare, inom bland annat utbildning och träning i affärsmässighet.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
29 juni, 2018

När årsredovisningen väl finns tillgänglig har den förlorat en stor del av sin aktualitet. Det menar debattören Karl-Ivar Bodegård.

De regler som gäller för fastställande, inlämning och registrering av årsredovisningar för aktiebolag finns i aktiebolagslagen (bolagsstämmans ansvar) och årsredovisningslagen. Tidsmässigt innebär reglerna att årsredovisningarna ska vara registrerade hos Bolagsverket senast sju månader efter avslutat verksamhetsår. Detta medför, inklusive Bolagsverkets hantering, att årsredovisningen när den äntligen finns tillgänglig, som offentlig handling, redan har förlorat en stor del av sin aktualitet.

Det måste utan överdrift karakteriseras som ett oacceptabelt slöseri med synnerligen värdefull och nödvändig information och som främst drabbar mindre och medelstora företag, De har ju inte alltid tillräckliga resurser för att med egna åtgärder kartlägga sitt ekonomiska närområde, det vill säga kunder, leverantörer och konkurrenter.

Fördelarna som en snabbare tillgång till finansiell information skulle medföra är påtagliga – och då handlar inte bara om att undvika risker för obetalda fakturor och uteblivna leveranser. Med väl informerade affärspartners kan förhandlingar affärsekonomiskt och affärskommunikativt, utvecklas professionellt till allas fördel. Respekten för hanteringen av årsredovisningar kommer också att öka när man upptäcker informationsvärdet hos korrekta, aktuella och därmed affärsmässigt användbara företagsdata.

Det finns ytterligare en kategori användare av aktuell information  som skulle ha stor nytta av löpande färsk information. Nämligen de som arbetar med företagsutveckling i landets kommuner. Nyetableringar kan värderas och stöttas och företag med problem kan kontaktas på ett tidigt stadium, så att möjliga kommunala insatser kan diskuteras. Obehagliga överraskningar med hotade arbetstillfällen kan upptäckas tidigt och åtgärder sättas in.

Privata företags intressen i frågan går dessutom utmärkt att förena med myndigheters behov av att övervaka svårkontrollerade rörelser av kapital i den ”gråa världen”. Detta har ju på senare tid blivit en fråga av mycket hög aktualitet.

För den som under lång tid och vid ett stort antal tillfällen har tränat medarbetare i affärsdrivande företag, är behovet av korrekt och aktuell information uppenbart. Det framstår därför som närmast ofattbart, att relativt lätt tillgängliga möjligheter, utan alltför stora regeländringar till ett mer fullödigt informationsflöde, inte utnyttjas.

Vid kontakter med några tunga organisationer och företag har kunnat konstateras ett intresse att påverka ansvariga myndigheter, att snabbt vidta nödvändiga åtgärder. Målet ska vara att affärsmässig information ska finnas tillgänglig betydligt tidigare än vad som nu är fallet. Ett konkret förslag skulle då vara att tiden sju månader kortas till tre månader.

Förändringar av den här naturen i etablerade rutiner kommer att kräva nytänkande hos användare och då torde det även bli nödvändigt med utbildningsinsatser utförda av företag och organisationer, som med kompetens och intresse kan genomföra sådana.

Det pågår också andra diskussioner och planeras projekt med syfte att göra data från aktiebolag tillgängliga snabbare. Ett spektakulärt sådant projekt innebär att direktkontakter med banker skulle kunna ge informationer i realtid. Exakt vad detta system innebär och när det skulle finnas tillgängligt är osäkert, men tidsmässigt har angivits omkring 2025. Det vill säga om sju till åtta år – en enligt många alltför lång väntetid.

Det torde också handla om uppgifter med fokus på företags kassasituation. Om det stämmer är detta inte jämförbart med att via årsredovisningar göra noggrannare, men inte särskilt komplicerade affärsekonomiska analyser, på användbar nivå. Det torde också krävas klargörande av kostnader i sammanhanget och kanske ännu viktigare, integritetsproblem. Risken finns att företag som tvingas att öppet visa kontouppgifter av känslig natur, kommer att reagera negativt.

Förhoppningen är att detta inlägg ska väcka reaktioner även av kritisk natur, så att vi får till stånd en seriös diskussion.

Välkommen med synpunkter!

Karl-Ivar Bodegård. Foto: Rapps Foto Motala

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons

Månadens medlem: Jessika Andersson

15 november, 2018 Dubbla yrkesroller för motorfrälst Pite-bo. Hej Jessika Andersson, Revisionären!

Nöjda kunder ger fler kunder

13 november, 2018 På Revisionsbyrån i Kristianstad gäller kombinationen stort ansvar och mycket frihet. Balans hälsar på.

Fika med Maria Öhman: ”Företagsstyrelser bör ta in externa ledamöter”

9 november, 2018 Styrelsearbete blir allt mer attraktivt. Balans fikar med Styrelseakademien Sveriges vd Maria Öhman.

Svante Forsberg: ”Jag har förlöst sju barn”

8 november, 2018 Det var egentligen en slump att Svante Forsberg hamnade på Deloitte.

Därför flyr revisorsassistenter yrket

7 november, 2018 Så får man framtidens revisorer att återvända till branschen.

Toppbetyg för Balans – så tycker läsarna

5 november, 2018 Balans är väldigt uppskattad av FAR:s medlemmar. Mest intressanta är de yrkesrelaterade artiklarna.

 Upp