Foto: Getty Images

Hur får vi fler revisorsassistenter att stanna?

Debattör

Pernilla Broberg är univer­sitetslektor i företagsekonomi, revision och redovisning, vid Linköpings universitet och Högskolan Kristianstad.

Nellie Gertsson är doktorand i företagsekonomi, revision och redovisning, vid Linköpings universitet och Högskolan Kristianstad.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarnas egna.

Skriv ut artikeln
11 januari, 2019

Studier har visat att beslutet att lämna re­visionsbranschen är associerat med individens uppfattningar om professionen. Det skriver Pernilla Broberg och Nellie Gertsson i denna debattartikel.

Det har i flera sammanhang konstaterats att antalet revisorer i Sverige minskar. Detta, det vill säga en minskad attraktion i yrket, är en av de bakomliggande faktorerna för Revisorsinspektionens (RI) nya föreskrifter om utbildning och prov. RI och andra aktörer i branschen, till exempel FAR och olika revisionsbyråer, menar att med ändrade utbildningskrav kan kompetensbasen breddas och rekryteringen till yrket underlättas.

Det minskande antalet revisorer beror delvis på att färre väljer att skriva auktorisationspro­vet och slutar redan under tiden som revisor­sassistent. Några väljer en annan karriärväg inom revisionsbyråerna, men många väljer att helt lämna branschen. Forskning som berör frågan om varför revisorsassistenter väljer att lämna branschen innan auktorisation visar att det finns olika skäl till avhopp, flera av dessa handlar om att arbetet som revisor inte upplevs som stimulerande, tillfredsställande och me­ningsfullt.

Studier har visat att beslutet att lämna re­visionsbranschen är associerat med individens uppfattningar om professionen. Om revisorsprofessionen i mindre utsträckning upplevs som meningsskapande, samhällsbidragande och intellektuellt utmanande samt om karriär­utvecklingsmöjligheterna upplevs begränsade är det större sannolikhet att man slutar. Vi kan också se att om branschen uppfattas som affärs­verksamhet är det större sannolikhet att man slutar medan en uppfattning om branschen som professionell verksamhet minskar sannolikhe­ten. Att mer tid läggs på att sälja in uppdrag och tjänster upplevs energikrävande och är något som inte alla trivs med.

Beslutet att lämna är också associerat med upplevd obalans mellan arbetsliv och privatliv. De som upplever orimliga krav på övertid, ojämna arbetstider, hög grad av stress och obalans mellan arbets­liv och privatliv slutar i större utsträckning. Flera före detta re­visorsassistenter menar att både hälsan och det sociala livet blev lidande av arbetet. Några menar att trots att det finns möjlighet till en lång semester så kompenserar det inte för arbetsbördan under högsäsongen som upplevs allt för tuff. Detta påverkar revisorsas­sistenters arbetstillfredsställelse och därigenom deras välmående.

Tidspressen och pressade budget­ar upplevs begränsa kvaliteten på revisionen samt tiden som kan spenderas på att hjälpa nya medarbetare att förstå arbetsupp­gifterna. De debiteringskrav och budgetar som byråerna har tyder på att vinstintresset går före den samhällsnytta som revisionen är avsedd att syfta till. En del före detta revisorsassistenter upplevde dessutom en skamkänsla om nedlagd arbetstid inte kunde debiteras på någon kund.

En annan typ av skäl till att revisorsassis­tenter slutar handlar om att arbetet upplevs som omotiverande och inte värdeskapande. Arbetsuppgifterna beskrivs som ointressanta, enformiga och administrativa och många hade förväntningar på mer avancerade uppgifter och större ansvarstagande. Dessutom menar före detta revisorsassistenter som arbetat på de sto­ra kontoren att individuella prestationer nästan inte syntes vilket skapade besvikelse.

Ytterligare skäl till avhopp är att lönen upp­levs som dålig i jämförelse med andra yrken som kräver samma erfarenhet. Löneutvecklingen beskrivs som stark procentuellt sett, men den låga ingångslönen leder till att lönen förblir låg i absoluta tal. Före detta revisorsassistenter tycker att de varken uppskattades eller kom­penserades för sitt arbete vilket försämrade arbetstillfredsställelsen.

Slutligen finns det före detta revisorsassistenter som inte haft för avsikt att bli aukto­riserade revisorer eller alls tänkt stanna i revi­sionsbranschen. Många nyutbildade ekonomer ser arbetet på revisionsbyrå som en bra start på karriären. Det finns även de som till en början hade för avsikt att bli auktoriserade men tidigt insåg att de inte skulle gå hela vägen, som trots det stannat de kvar några år för att samla på sig mer erfarenhet. Den erfarenhet som byggs upp under tiden på byrån gör att de blir attraktiva för rekryterare från andra branscher och dessutom erbjuds högre löner inom det nya yrket.

Utifrån de forskningsresultat som vi sammanfattat ovan, men även i vår kontakt med studenter och alumner, har vi svårt att se att förändringar gäl­lande utbildningens omfattning eller innehåll på något direkt sätt ska leda till ett ökat antal reviso­rer. Än så länge har vi varken som forskare eller som lärare på hög­skola/universitet stött på någon som angett utbildningskrav som skäl för avhopp. Att större delen av utbildningen nu kommer att ske hos revisionsbyrån är sanno­likt inte lösningen på de problem som vi lyft fram.

Dessa problem är snarare sådant som byråerna som arbetsgivare behöver funde­ra kring och förbättra om antalet auktoriserade revisorer ska öka. Att byråerna tar tag i dessa problem – att arbetet som revisor upplevs stimulerande, tillfreds­ställande och meningsfullt – menar vi inte bara är viktigt när det gäller att säkerställa antalet revisorer utan också när det gäller att säkerställa revisions­kvaliteten – vi behöver fler men också bättre revisorer!

Läs mer: Därför flyr revisorsassistenter yrket

Pernilla Broberg. Foto: Linda Johansson

Nellie Gertsson. Foto: Privat

Annons
Far Online

”Det är tuffa tider – men de gynnar oss”

3 juli, 2020 Auktoriserade revisorn Carl-Magnus Falk om nya webbaserat boksluts- och årsredovisningsprogram Agoy som ska revolutionera redovisningen.

7 nyheter på hållbarhetsområdet

1 juli, 2020 Taxonomier, handlingsplaner, förordningar och direktiv. Och vad är egentligen New Green Deal?

Har lagkraven höjt kvaliteten? – så svarar hållbarhetsexperterna

30 juni, 2020 Sveriges större bolag har krav på sig att hållbarhetsrapportera. Frågan är om det höjt redovisningskvaliteten.

Hållbarhetsspecialisterna hyllar EU:s taxonomi

29 juni, 2020 EU:s kommande taxonomiförordning kan vara första steget mot ett IFRS för icke-finansiell information.

”Ju mer man ger desto mer får man tillbaka”

26 juni, 2020 En byrå som hjälper andra blir del av attraktionskraften i kampen om bra medarbetare.

Revisorer går mot ny yrkesroll

25 juni, 2020 Färsk studie: Anamma nya tekniska lösningar ett måste om revisorn vill hålla sig a jour.

 Upp