Foto: Getty Images

Hur får vi fler revisorsassistenter att stanna?

Debattör

Pernilla Broberg är univer­sitetslektor i företagsekonomi, revision och redovisning, vid Linköpings universitet och Högskolan Kristianstad.

Nellie Gertsson är doktorand i företagsekonomi, revision och redovisning, vid Linköpings universitet och Högskolan Kristianstad.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarnas egna.

Skriv ut artikeln
11 januari, 2019

Studier har visat att beslutet att lämna re­visionsbranschen är associerat med individens uppfattningar om professionen. Det skriver Pernilla Broberg och Nellie Gertsson i denna debattartikel.

Det har i flera sammanhang konstaterats att antalet revisorer i Sverige minskar. Detta, det vill säga en minskad attraktion i yrket, är en av de bakomliggande faktorerna för Revisorsinspektionens (RI) nya föreskrifter om utbildning och prov. RI och andra aktörer i branschen, till exempel FAR och olika revisionsbyråer, menar att med ändrade utbildningskrav kan kompetensbasen breddas och rekryteringen till yrket underlättas.

Det minskande antalet revisorer beror delvis på att färre väljer att skriva auktorisationspro­vet och slutar redan under tiden som revisor­sassistent. Några väljer en annan karriärväg inom revisionsbyråerna, men många väljer att helt lämna branschen. Forskning som berör frågan om varför revisorsassistenter väljer att lämna branschen innan auktorisation visar att det finns olika skäl till avhopp, flera av dessa handlar om att arbetet som revisor inte upplevs som stimulerande, tillfredsställande och me­ningsfullt.

Studier har visat att beslutet att lämna re­visionsbranschen är associerat med individens uppfattningar om professionen. Om revisorsprofessionen i mindre utsträckning upplevs som meningsskapande, samhällsbidragande och intellektuellt utmanande samt om karriär­utvecklingsmöjligheterna upplevs begränsade är det större sannolikhet att man slutar. Vi kan också se att om branschen uppfattas som affärs­verksamhet är det större sannolikhet att man slutar medan en uppfattning om branschen som professionell verksamhet minskar sannolikhe­ten. Att mer tid läggs på att sälja in uppdrag och tjänster upplevs energikrävande och är något som inte alla trivs med.

Beslutet att lämna är också associerat med upplevd obalans mellan arbetsliv och privatliv. De som upplever orimliga krav på övertid, ojämna arbetstider, hög grad av stress och obalans mellan arbets­liv och privatliv slutar i större utsträckning. Flera före detta re­visorsassistenter menar att både hälsan och det sociala livet blev lidande av arbetet. Några menar att trots att det finns möjlighet till en lång semester så kompenserar det inte för arbetsbördan under högsäsongen som upplevs allt för tuff. Detta påverkar revisorsas­sistenters arbetstillfredsställelse och därigenom deras välmående.

Tidspressen och pressade budget­ar upplevs begränsa kvaliteten på revisionen samt tiden som kan spenderas på att hjälpa nya medarbetare att förstå arbetsupp­gifterna. De debiteringskrav och budgetar som byråerna har tyder på att vinstintresset går före den samhällsnytta som revisionen är avsedd att syfta till. En del före detta revisorsassistenter upplevde dessutom en skamkänsla om nedlagd arbetstid inte kunde debiteras på någon kund.

En annan typ av skäl till att revisorsassis­tenter slutar handlar om att arbetet upplevs som omotiverande och inte värdeskapande. Arbetsuppgifterna beskrivs som ointressanta, enformiga och administrativa och många hade förväntningar på mer avancerade uppgifter och större ansvarstagande. Dessutom menar före detta revisorsassistenter som arbetat på de sto­ra kontoren att individuella prestationer nästan inte syntes vilket skapade besvikelse.

Ytterligare skäl till avhopp är att lönen upp­levs som dålig i jämförelse med andra yrken som kräver samma erfarenhet. Löneutvecklingen beskrivs som stark procentuellt sett, men den låga ingångslönen leder till att lönen förblir låg i absoluta tal. Före detta revisorsassistenter tycker att de varken uppskattades eller kom­penserades för sitt arbete vilket försämrade arbetstillfredsställelsen.

Slutligen finns det före detta revisorsassistenter som inte haft för avsikt att bli aukto­riserade revisorer eller alls tänkt stanna i revi­sionsbranschen. Många nyutbildade ekonomer ser arbetet på revisionsbyrå som en bra start på karriären. Det finns även de som till en början hade för avsikt att bli auktoriserade men tidigt insåg att de inte skulle gå hela vägen, som trots det stannat de kvar några år för att samla på sig mer erfarenhet. Den erfarenhet som byggs upp under tiden på byrån gör att de blir attraktiva för rekryterare från andra branscher och dessutom erbjuds högre löner inom det nya yrket.

Utifrån de forskningsresultat som vi sammanfattat ovan, men även i vår kontakt med studenter och alumner, har vi svårt att se att förändringar gäl­lande utbildningens omfattning eller innehåll på något direkt sätt ska leda till ett ökat antal reviso­rer. Än så länge har vi varken som forskare eller som lärare på hög­skola/universitet stött på någon som angett utbildningskrav som skäl för avhopp. Att större delen av utbildningen nu kommer att ske hos revisionsbyrån är sanno­likt inte lösningen på de problem som vi lyft fram.

Dessa problem är snarare sådant som byråerna som arbetsgivare behöver funde­ra kring och förbättra om antalet auktoriserade revisorer ska öka. Att byråerna tar tag i dessa problem – att arbetet som revisor upplevs stimulerande, tillfreds­ställande och meningsfullt – menar vi inte bara är viktigt när det gäller att säkerställa antalet revisorer utan också när det gäller att säkerställa revisions­kvaliteten – vi behöver fler men också bättre revisorer!

Läs mer: Därför flyr revisorsassistenter yrket

Pernilla Broberg. Foto: Linda Johansson

Nellie Gertsson. Foto: Privat

2 svar till “Hur får vi fler revisorsassistenter att stanna?”

  1. Lena Cednert skriver:

    Kanske dags att även titta på redovisningskonsulten. Samma tidspress med mycket övertid, stora arbetsbelastningen, stora krav med en stor kundstock, stort ansvar till en lön som är låg i jämförelse om du kliver ut och jobbar på företaget. Här kan troligen inte redovisningskonsulten ta längre semester än 3 veckor för det finns jobb att göra, vill ju inte att kunden ska få straffavgifter.
    Fd auktoriserad redovisningskonsult

  2. Anders Hult skriver:

    Intressanta observationer.
    Ni borde även gå på djupet med vad ledningarna i revisionsbyrerna anser om detta. Det finns stora vinster att göra om medarbetare stannar längre. Dock är jag inte säker på att detta anses vara ett område som går att påverka. Personalomsätningen på den här nivån ses ofta som ett nödvändigt eller ”naturligt” flöde.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons
Annons

Fika med Charlotte Söderlund: Hållbarhet allt oftare på styrelsernas bord

17 september, 2019 FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling ska vägleda revisorer kring lagstadgade hållbarhetsrapporter.

Peter Dahllöf: ”Tänk brett i början”

10 september, 2019 Med nyfikenheten som kompass har Peter Dahllöf hittat fram till sin position.

”Erfarenhet bästa förberedelsen inför auktorisationen”

9 september, 2019 Drygt två månader kvar till examensdatum för auktorisationssugna redovisningskonsulter. Balans ringer upp tentanden Fredrik Bäck.

Stefan Pärlhem – expert på god sed

6 september, 2019 Bokföringsnämndens chef Stefan Pärlhem driver utvecklingen av framtidens normgivning.

Experten reder ut: Immateriella tillgångar

3 september, 2019 Immateriella tillgångar är ett snårigt område med många fällor. Det ska du ha koll på.

Tre artiklar nominerade till CH Witts pris 2019

3 september, 2019 19 september koras vinnaren eller vinnarna i samband med FAR:s årsstämma.

 Upp