Foto: Getty Images

Det är skillnad på att leda och verka i stora företag mot mindre

Debattör

Magnus Dalsvall gick ut PA-linjen på Uppsala Universitet 1983.  Har arbetat som personalchef och personaldirektör i över 30 år på företag/organisationer som SAS,  BP, Telia Data, FMV, Solna Stad och Folkesson Revision. Driver företaget HR-akuten, föreläsare, debattör och författare och interim HR-chef.

Skriv ut artikeln
11 november, 2019

Skillnaden mellan små och stora företag är enorm, där små företag inte alls har de stödresurser som finns i stora organisationer. Det skriver Magnus Dalsvall, HR-akuten.

Jag har haft förmånen att arbeta i både små och stora företag/koncerner. Skillnaden är enorm där du i det lilla företaget inte alls har tillgång till de stödresurser som finns i stora organisationer. Som chef får du vara en tusenkonstnär med kunskap inom ett brett fält som IT, ekonomi, HR, arbetsmiljö, marknadsföring, försäljning och så vidare.

Tyvärr är det en verklighet som lagstiftning, regelverk, utbildningar och styrsystem inte tar någon höjd för, utan utgår från att alla företag är stora med resurser och stödfunktioner. Trots att i verkligheten minskar antalet stora företag och antalet småföretag ökar.

Magnus Dalsvall. Foto: Erik Lundbäck

I Sverige har endast 0,1 procent av företagen mer än 250 anställda. Det är hög tid att anpassa verkligheten att även passa resterande 99,9% av företagen. Vi måste inse att vi inte kommer att få en storkoncern som Ericsson igen i Sverige, kanske som varumärke i ett nätverkskluster men inte som nuvarande koncern.

Komplexiteten ökar också både i samhället och bland företagandet, vi går allt snabbare in i en allt högre förändringstakt, något som många beslutsfattare och lagstiftare försöker bemöta med standardiseringar. Komplexa förhållanden kräver analys och professionalism och kan svårligen standardiseras för att implementeras i en ”Top down” process från stora företag till mindre. Något som jag finner ohållbart och samhällsekonomiskt förödande.

Att vi går in i en mer småskalig era är de flesta överens om. Det som talar för det är:

Den tekniska utvecklingen där bland annat produktion till stora delar kan skötas med AI och färre antal anställda i produktionen.

  • Tjänsteföretagen ökar
  • Gig-ekonomin, där bland annat professionalismen fritt kan utvecklas och användas.
  • Mer lösa samarbetspartners i nätverkskluster.
  • Miljöaspekterna med ”flygskam” och transport/resekostnader.
  • De nya generationerna på arbetsmarknaden som inte så gärna vill fastna i en stelbent kontrollbyråkrati, utan hellre vill arbeta i en mer flexibel och tillitsbaserad professionell verksamhet. En verksamhet som inte enbart baseras på avprickning i checklistor och att slaviskt följa olika kontrollpunkter.
  • Allt krångligare att ha anställd personal. Lättare att knyta till sig olika kompetenser på konsult eller gig-basis när det är nödvändigt och endast ha en liten kärnkompetens kvar.

Revisionsbranschen är ett bra typexempel på hur snedvridet det kan bli. Här kommer några punkter.

  • Revisionslagar och rekommendationer är skrivna och i stor utsträckning anpassad till större företag, Konsekvenser för yrkesutövningen blir då mer ifyllande av checklistor och ofta en dokumentation som upplevs onödig. Yrket blir tråkigare, upplevs inte meningsfullt samt sprider en oro att inte uppfylla alla dokumentationskrav. Revisorer väljer att sluta och avsäga sig sin titel.
  • Det sker en avprofessionalisering av revisorsyrket till att bli en mer kontroll och avprickningsverksamhet, vilket försvårar nyrekrytering till professionen. Ska framtidens revisorer vara styrda av checklistor och kontroll?
  • Ekonomiprogrammet på universiteten utgår i princip bara från storföretagande.
  • Reglerna skrivs för de mest komplexa storföretagen först, sedan sker implementeringen ”Top down”, utan något större beaktande av småföretagens situation. Trots att det inte finns någon självklar skalbarhet.
  • Inriktningen är ”Nice to know” vilket omfattar en hel del i en komplex verksamhet istället för ”Need to know”.

Att göra!

  • Gör upp med regelsamhället, där ingen vågar göra fel på grund av risken för att ställas till ansvar för att man inte uppfyllt någon enskild regel, och återinför begreppet ansvarsfullhet – det vill säga våga gå tillbaka till ett principbaserat tänkande och skapa regelsystem utifrån detta!
  • Gör om, gör rätt – Think small first.
  • Ha modet att utmana de befintliga reglerna och tänk kreativt utifrån vad som verkligen behövs.
  • Skapa förutsättningarna för hållbara professioner och företag som är relevanta o intressanta även i framtiden!
  • Revisionsbranschen borde vara i fronten med sin överblick över situationer och konsekvenser för såväl näringsliv, samhälle och individ.
  • Dags att säkra framtida revisionskompetens.

Tar revisionsbranschen taktpinnen och leder utvecklingen?

Text: Magnus Dalsvall

Annons
Far Online

Återvänder till revisorsyrket: ”En nystart”

9 juli, 2020 Ola Almquist lämnade jobbet som revisor för en tjänst som ekonomichef. Nu har han återvänt.

Så får din byrå godkänd utbildningsplan

8 juli, 2020 Revisorsinspektionen uppdaterar sin vägledning om godkännande av utbildningsplan - för att underlätta för byråerna.

Förtroendet A och O i relationen med kunden

6 juli, 2020 "Auktorisationen tillför ett stort värde för kunden".

”Det är tuffa tider – men de gynnar oss”

3 juli, 2020 Auktoriserade revisorn Carl-Magnus Falk bakom nytt webbaserat boksluts- och årsredovisningsprogram som ska revolutionera redovisningen.

7 nyheter på hållbarhetsområdet

1 juli, 2020 Taxonomier, handlingsplaner, förordningar och direktiv. Och vad är egentligen New Green Deal?

Har lagkraven höjt kvaliteten? – så svarar hållbarhetsexperterna

30 juni, 2020 Sveriges större bolag har krav på sig att hållbarhetsrapportera. Frågan är om det höjt redovisningskvaliteten.

 Upp