Foto: iStock

Dags för gemensam utbildningsplattform för yrkesrevision

Debattör

Per Johansson är chef för Revisorsinspektionen.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
20 oktober, 2017

Revisorsprofessionen riskerar att utarmas i Sverige och detta är ett konkret hot mot själva yrkesgruppen, men i förlängningen även ett hot mot förtroendet för vår samhällsekonomi. Det skriver Revisorsinspektionens chef Per Johansson.

Det är dags att ta ett helhetsgrepp på hur vi i Sverige framöver kan säkra tillgången på en relevant revision av tillräcklig omfattning och kvalitet. Det pågår en debatt om nya utbildningskrav för auktoriserade revisorer. Engagemanget är stort och diskussionen viktig för att säkerställa att vi har en revisorskår som kan ta sig an framtidens utmaningar.

Auktoriserade revisorer arbetar i dag primärt inom den privata sektorn. De är också viktiga vid granskning av den offentliga sektorn, som valda revisorer i statliga och kommunala bolag, av myndigheter och som yrkesrevisorer (sakkunniga) i kommuner och landsting. Den kommunala och statliga verksamheten granskas även av andra finansiella yrkesrevisorer. Dessa revisorer omfattas dock inte av lika höga utbildningskrav som de auktoriserade revisorerna.

Det saknas inte utredningar om revision. Utredningarna har dock som regel handlat om hur revisionen bör bedrivas inom antingen staten, kommunerna eller den privata sektorn. En övergripande analys av de gemensamma utmaningarna har helt saknats. Stuprörstänkandet har varit tydligt, vilket bidragit till bristande dialog inom revisionsbranschen, men även med högskolor och universitet. RI tar därför initiativet till ett grundligt samtal med branschen om den framtida revisionen och om revisorers utbildningskrav oberoende av i vilken sektor av samhällsekonomin man arbetar.

Diskussionen är nu igång och det är uppenbart att det finns mer som förenar yrkesrevisorer i sättet att arbeta än som skiljer. Detta gäller även den kommunala revisionen där förtroendevalda revisorer har ansvaret för granskningen men där den finansiella revisionen till stor del utförs av yrkesrevisorer.

I grunden finns en samstämmig uppfattning att det är revisorns kompetens som är avgörande för den utförda revisionens kvalitet. Det är därför i allas intresse att revision utförs med samma höga krav på kvalitet oavsett om den avser ett privat företag, en myndighet eller en kommun.

Här finns en tydlig skillnad när det gäller kompetenskraven som är möjlig att åtgärda. Inom stat och kommun finns det inga
formella krav på de finansiella yrkesrevisorernas kompetens och inte heller någon ordnad tillsyn av hur de utför sitt arbete. Det saknas i dag ett av staten bestämt innehåll i kraven på utbildning, prov och auktorisation i stat och kommun. Certifieringen bygger på frivillighet vilket definitivt inte håller i en bransch byggd på professionalitet och förtroende.

RI har nu tagit fram förslag till en gemensam utbildningsmodell som kan tillämpas för all finansiell yrkesrevision. Förslaget innebär följande:

  • Ett krav på akademisk grundutbildning från universitet eller högskola, minst en kandidatexamen.
  • Vidare teoretisk och praktisk utbildning som är anpassad till det sektorspecifika behovet.
  • Ett sektorspecifikt examensprov för att säkerställa hög kompetens och utbildningskvalitet, som leder till slutlig auktorisation.

En sådan ordning stärker inte bara revisionen inom den offentliga sektorn utan också revisorsprofessionen i sin helhet. En gemensam plattform underlättar också rörligheten mellan de olika sektorerna och ett utbyte av kompetens och erfarenhet. Den kommunala och statliga revisionen har kommit långt när det gäller granskning och bestyrkande av icke finansiell information, erfarenhet som är värdefull i utvecklingen av den privata revisionen. Vi skulle även närma oss andra länder, exempelvis Finland och Storbritannien, där revision oavsett sektor är förenad med samma grundkrav på kompetens. Detta bidrar till ökad attraktionskraft för revisorsyrket i valet mellan andra studieinriktningar.

Inom revisionsbranschen delar vi i stort en gemensam målbild, ambitionen att utveckla och höja kvaliteten på det arbete som vi utför, vilket även stärker förtroendet för revisorn som yrkesgrupp. En gemensam kompetensbas leder till att begreppet revisor ges en tydligare definition i Sverige. Den största utmaningen och nyckeln till framgång är att gå från vad till hur. Låt oss i de fortsatta samtalen fokusera på det som förenar revisionen mellan sektorerna. Låt oss inrikta samtalet på det som är möjligt och börja fundera på vilka regelverk som behöver ändras för att framtidssäkra revisionen.

Revisionens uppdragsgivare oavsett om man tillhör stat, kommun eller verkar i det privata näringslivet, ska känna sig trygga med revisionen och veta vad man får.

Rådande granskningsbehov ska styra revisionens insatser och den formella kompetensen måste snabbt kunna anpassas efter nya behov i en föränderlig värld.

Då blir revisionen mer relevant och då ökar såväl attraktionskraften för yrket, som allmänhetens förtroende för revisorn; en hörnsten i samhället, oavsett privat eller offentlig verksamhet.

Per Johansson. Foto: Christian Gustavsson

Fler debatter i ämnet:

Magisterexamen viktig för revisorsyrkets status (17 okt. 2017)

”Alla kan inte vara stöpta i samma form” (12 okt. 2017)

RI:s förslag stärker inte branschen (4 okt. 2017)

Per Johansson: Revisorsyrket måste bli mer attraktivt (21 sep. 2017)

Annons
Annons

Frias från skadeståndsansvar i samband med rådgivning

12 november, 2019 Hovrätten dömde advokatbyrån till skadestånd, men Högsta domstolen friade.

Hon upplevde företagens Brexit-problem inifrån

8 november, 2019 Skatterådgivaren Ida Lejerdals arbete för PwC i London gav en nära inblick i företagens Brexit-frågor.

Experten reder ut: K3 på frivillig basis

5 november, 2019 Ska mindre företag som tillämpar K2 övergå till K3? Eva Törning reder ut.

Etiken är eftersatt på universitetens redovisningskurser

4 november, 2019 Etik är ett eftersatt område inom universitetskurserna i redovisning.

Hetaste skattefrågorna inför 2020

1 november, 2019 Här är skatteområdena som är hetast inför 2020, Tidningen Balans har talat med två experter.

Attraktivare arbetsgivare med godkänd utbildningsplan

31 oktober, 2019 I jakten på rätt personal kan en godkänd utbildningsplan vara en konkurrensfördel.

 Upp