Foto: Getty Images

Branschen utvecklas – följer provet med?

Debattör

Annie Pyk Hammarqvist, Auktoriserad revisor, Grant Thornton Stockholm.

Didric Andersson, Auktoriserad revisor, Grant Thornton Jönköping.

Karin Eriksson, Auktoriserad revisor, Grant Thornton Göteborg.

Mathias Forssmark, Auktoriserad revisor, Grant Thornton Stockholm.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarnas egna.

Skriv ut artikeln
26 november, 2019

28 november ska cirka 230 revisorer sätta sig ner och skriva provet för revisorsexamen. Så många har inte anmält sig till provet sedan 2013. Alla har de senaste veckorna studerat hårt vid sidan av arbetet för att ha så bra förutsättningar som möjligt för att klara provet och sedan bli auktoriserade. Provet som skrivs under två dagar, är för de allra flesta en riktigt tuff utmaning. Vi har själva suttit där alla fyra och fått provet framför oss, och vi har alla nervöst väntat på resultatet.

Men vad är det egentligen en revisor behöver? Nyligen ändrades kraven för att skriva provet för att bli auktoriserad revisor – dessa krav har blivit lägre. Dels är det ett sätt att locka in fler i branschen, dels för att personer som valt att lämna branschen enklare ska kunna återvända – gräset är ju inte alltid grönare på andra sidan. De nya kraven möjliggör även personer med annan ekonomierfarenhet och bakgrund att skriva provet. En önskad effekt är att fler och andra kompetenser från olika branscher får möjlighet att ta sig in i revisionsbranschen. En bransch som varit stöpt i samma form länge, och vi välkomnar ett mer öppet förhållningssätt!

Auktorisationsprovet i sig är brett. Du ska ha kunskap inom redovisningstekniska frågor, revisionsmetodik, skattefrågor för såväl privatpersoner som juridiska personer. I korta ordalag; en revisor behöver vara generalist för att ha chans att bli auktoriserad revisor. Du ska ha lite – eller ja, egentligen omfattande – kunskap inom många områden.

Men är det sedan så verkligheten ser ut för oss revisorer? Nja.

Vår uppfattning är att behovet av specialister blir större och större. Vi lever i en verklighet där mängden data ökar och rör sig snabbare och regelefterlevnaden blir strängare och strängare. I samband med att omvärlden blir mer komplex behövs både it-revisorer, momsexperter och skattekonsulter etcetera för att hantera detta – en spelplan som har ändrats drastiskt under de senaste åren. Vi, i egenskap av revisorer, ska kunna tillräckligt mycket om både kundernas verksamhet, affärssystem, planer inför framtiden, nya (och gamla) skatte- och redovisningsregler som kunden ska följa. Vi ska ha kompetensen att planera och genomföra en effektiv revision, vi förväntas kunna förutse kundernas behov innan de själva gjort detta. Det är inte rimligt att förutsätta att en person besitter alla dessa kunskaper. I framtiden är ”the lonesome rider” passé, eftersom omvärlden ständigt förändras och få av dessa förändringar leder till mindre komplexitet, utan snarare motsatsen.

En äldre kollega uttryckte sig ”Förr, när all bokföring gjordes i bok, blev det färre fel. Då var man mer noggrann”. När följdfrågan kom: ”Men var det bara inte så att ni inte hittade felen?”, blev den äldre kollegan lätt förnärmad, och ville på intet vis hålla med om detta. Det blev uppenbart för båda parter att vi hade olika syn på saken.

Den, i många fall, enorma mängden transaktioner i ett bolag kräver en annan form av analys. De personella resurserna finns inte att hantera denna informationsmängd på samma sätt som förr. Och givetvis är det så att revisonerna blir mer träffsäkra och kan generera mer nytta till kunden om vi kan processa all data, analysera avvikelserna enligt statistiska modeller samt förutspå kommande utveckling för bolaget utifrån ett antal givna parametrar. Tekniken finns redan, men som med all annan förändring handlar det om ett nytt arbetssätt, att få förutsättningar och förmåga att använda tekniken.

Vi upplever ett gap mellan vad provet testar och hur verkligheten i ett revisionsteam faktiskt ser ut. Det är flera saker en revisor ska kunna, som provet inte testar:

  • Anamma ett kritiskt tänkande
    Ingen teknisk lösning kan ännu ersätta ett kritiskt tänkande och det är det som kunden anlitar dig för! Här krävs erfarenhet, men även kunskaper inom kundens specifika bransch och förståelse för just kundens bolag och marknad, för att kunna ställa rätt frågor.
  • Vara en god kommunikatör
    Vara bra på att få fram information i det brus som även kunderna omges av, att genom dialog hjälpa kunderna att sålla för att de ska kunna prioritera vilka puckar de ska springa på. För detta krävs det en god lyssnare, förmågan att kunna förklara och även att utmana kunden.
  • Vara en duktig ledare
    Som revisor i dag måste du kunna projektleda ett team och bygga nätverk med specialister runtomkring dig. Det är upp till dig att det finns ett gott samarbete inom teamet, och att rätt kunskaper kommer fram. Den bästa revisorn enligt oss är snarare ett resultat av den sammantagna kunskapen, erfarenheten och egenskaperna hos hela revisionsteamet.

Nu, precis som förr, är vi måna om att leverera en revisionstjänst med hög kvalité till våra kunder samt att vara den rådgivare de behöver när omvärlden förändras i en allt snabbare takt. Att kraven förändrats för att kunna skriva auktorisationsprovet möjliggör att vi kan bli diversifierade inom vårt skrå för att tillsammans kunna leverera den allt mer komplexa tjänst som revisorsyrket kräver. Men förutsättningarna för att kunna leverera den tjänsten, hittar man inte i en ensam generalist som kan lite om mycket. ”Jag frågar en kollega som är specialist på detta” finns inte som ett svarsalternativ på provet. Men i verkligheten är det förmodligen det som är det bästa alternativet för att uppnå högst kvalité och en nöjd kund.

Det är vår förhoppning att även auktorisationsprovet kan förändras i takt med att omvärldens krav förändras. Att fler ges möjlighet att skriva provet är ett steg i rätt riktning, men för att klara provet är förutsättningarna de samma som tidigare. Vi ställer oss dock frågande till om provets utformning bidrar till att sålla fram den bästa revisorn, då verkligheten för en revisor är något annat än det provet testar. Det ska bli spännande att se hur provets utformning kommer att utvecklas framgent, och om det klarar att följa utvecklingen i revisionsbranschen.

 

Annie Pyk Hammarqvist. Foto: Grant Thornton.

Didric Andersson. Foto: Grant Thornton.

 

Karin Eriksson. Foto: Grant Thornton.

Mathias Forssmark. Foto: Grant Thornton.

Läs också: Revisor – ett yrke med stora utvecklingsmöjligheter

Annons
Far Online
Annons

WeAudit – framtidens revisionsbyrå tar för sig

20 maj, 2020 Med kärnvärden som modiga, i framkant och innovativa strävar WeAudit efter att revolutionera branschen.

Hallå där… Petra Örjegren – ny ledamot i insynsrådet för SWEDAC

18 maj, 2020 Auktoriserade redovisningskonsulten Petra Örjegren ny ledamot i insynsrådet för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. 

Allvarliga rättssäkerhetsfrågor i turer kring lagstiftning 

15 maj, 2020 Många vändor kring vilka företag som ska kunna få statligt stöd vid korttidspermittering. 

Anna Svanberg: Öppenhet är en förutsättning

15 maj, 2020 I februari tillträdde Anna Svanberg som VD för EY.

Redovisningsstandarder – så väljer företagen

15 maj, 2020 Två logiker styr när företag som driver egen forskning och utveckling redovisar sina tillgångar.

Fika med Karin Jonnergård: Revisorer saknar digitala verktyg för revision

14 maj, 2020 Professor Karin Jonnergård har påbörjat ett projekt inom digitaliseringens effekter på revision och kapitalmark­nad.

 Upp