Bostadsrättsföreningars omöjliga val: K2 eller K3?

Debattör

Anders Callert är auktoriserad revisor på Helsingborgs Ekonomi & Revision AB.

Skriv ut artikeln
27 november, 2013

Bostadsrättsföreningarna har hamnat mellan stolarna i K-projekt. Detta måste åtgärdas av Bokföringsnämnden (BFN) skriver Anders Callert, auktoriserad revisor FAR.

Det kanske kan vara så att många bostadsrättsföreningar uppfattar situationen som sådan, nu under utformningen av regelverken för K2 och K3, att de hamnat lite ”mellan stolarna”. Jag undrar själv hur styrelserna, nu när de utan att ha ett särskilt behovsanpassat K-regelverk som alternativ, ska kunna välja mellan två block av årsredovisningsregler som baseras på olika principer och som dessutom är i avsaknad av ett för bostadsrättsföreningar väsentligt bokföringsmässigt ställningstagande. Bakgrunden är att bostadsrättsföreningar utöver att inrätta sig efter årsredovisningslagen (ÅRL), bostadsrättslagen (BRL) och stadgarna ska följa självkostnadsprincipen, det vill säga varje år för sig ska självkostnaderna täckas in av årsavgifter. Det finns sedan gammalt ett ouppklarat missförhållande att självkostnadsprincipen inte synkats med nämnda lagar och bestämmelser, främst gällande byggnadens förslitningskostnader. Detta då både avskrivning enligt ÅRL samt även underhållsavsättning enligt BRL är ämnat att täcka in självkostnaden för värdeminskning och teknisk förslitning.

Förhållandet kan exemplifieras: Under första tidsperioden när byggnaden planmässigt skrivs av enligt ÅRL görs även avsättningar till underhållsfonden i enlighet med stadgarna. Under efterföljande period då avskrivningarna är slutförda görs följaktigt endast de stadgeenliga avsättningarna till underhållsfonden. Frågan är då om styrelsen täcker in självkostnaderna för byggnadens förslitning på ett korrekt sätt under första tidsperioden och om det även sker på ett korrekt vis under efterföljande period. Bedömningen är att styrelsen med dagens lagar och bestämmelser under första tidsperioden täcker in mer än hundra procent av förslitningskostnaden. Å andra sidan täcks under efterföljande period nämnda kostnad endast in till den del som upptagits i stadgarna avseende underhåll, vilken inte sällan kan uppgå till mindre än hälften av den verkliga slitagekostnaden. Missförhållandet kommer nu tydligare fram vid tillämpning av K3:s komponentavskrivning.  Frågan som uppkommer är, gentemot vilket konto i kontoplanen ska underhållsfondskontot debiteras när ianspråktagning sker då en ny byggnadskomponent ersätter en gammal utsliten komponent.  Den rent teoretiskt öronmärkta delen av en underhållsfond som under åren samlats ihop i syfte att anskaffa en ny komponent kan ju inte längre ligga kvar bokförd som en delpost i fonden. Detta delikata ställningstagande har till synes hamnat ”mellan stolarna” vid utformningen av de nya K-regelverken.

Frågan bör behandlas av BFN så att alla bostadsrättsaktörer framöver får riktlinjer för att kunna följa god redovisningssed gällande bokföring av underhållsfond. Då kommer dessutom styrelserna i bostadsrättsföreningar att kunna välja K-regelverk under bättre förutsättningar.

Text: Anders Callert

  • Nyexade ekonomer populära på arbetsmarknaden

    21 september, 2021 Ekonomer som tagit examen får lätt jobb. Nära hälften får arbete innan avslutade studier.

    Höstbudgeten: ”Rådgivare bör följa utvecklingen”

    20 september, 2021 Dessa är fokusområden i höstbudgeten och så ska du som rådgivare tänka inför 2022.

    Fika med Cristina Trenta: ”Behövs en mer hållbar skattelagstiftning”

    17 september, 2021 Det finns flera starka kopplingar mellan hållbarhet och skatter menar Cristina Trenta, forskare, Örebro universitet.

    ”När börsvärdet påverkas blir det tryck i frågan”

    14 september, 2021 Ett nytt lagförslag från EU tvingar fram ökad transparens på skatteområdet.

    ”Hållbarhet lika stort som digitaliseringen”

    14 september, 2021 Redovisningskonsulternas roll förändras i takt med att hållbarhetsrapportering blir allt viktigare.

     Upp