Foto: Christian Gustavsson

Auktoriserad revisor – mer än bara en titel

Debattör

Per Johansson är chef för Revisorsinspektionen.

 

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Skriv ut artikeln
16 oktober, 2018

Auktoriserade revisorer fyller en viktig och central funktion i vårt samhälle. Det är därför naturligt att vi ställer särskilt höga krav på revisorer och deras kompetens.

I dag genomgår man i genomsnitt tio års utbildning innan man skriver provet för revisorsexamen. Vid provet får sex av tio godkänt. Först därefter kan man ansöka om auktorisation.

Att få sin auktorisa­tion innebär dock inte att man är färdiglärd och kan behålla titeln yrkeslivet ut. Revisorns arbe­te kvalitetskontrolleras löpande och vart femte år omprövas auktorisationen. Som revisor åtar man sig ett kontinuerligt lärande och att leva upp till de höga kvalitetskrav som ställs genom lagar och förordningar samt vid kontroller. Sam­hället har inte råd med ett minskat förtroende för revisorer och det arbete de gör. Därför är det bra att kraven på revisorer är högt ställda.

Antalet revisorer i Sverige minskar, till stor del beroende på förändrad revisionsplikt, pensionsavgångar, ökade krav samt rekryte­ringar till näringslivet. Detta är helt naturligt, men det skapar också en ökad sårbarhet. Fortsatt stora avgångar från yrket eller ett ökat behov av revision kan lätt skapa en brist på re­visorer som inte enkelt kan lösas. Åtgärder i dag får inte genomslag på antalet revisorer förrän efter tio år.

RI överväger löpande behovet av särsven­ska regler för revisorer. Särkrav är befogade när det finns ett uttryckligt behov av dem. Detta gäller inte minst de krav som följer av svensk lagstiftning när det gäller förvaltningsrevision och revisorers ansvar att motverka och rappor­tera olika former av ekonomisk brottslighet.

RI vill dock bidra till ett system anpassat för framtidens revision, ett system som inte styrs av hur många timmar man studerat, arbetat och fortbildat sig utan av att man genom studier och erfarenheter faktiskt skaffat sig de kunskaper, färdigheter och värderingar som krävs för att leva upp till de krav som revisorsyrket fodrar. Vi vill flytta fokus från ett kvantitativt till ett mer kvalitativt system. Detta vill vi göra i samver­kan med FAR och revisionsföretagen.

1 juli 2018 påbörjade vi förändringsarbetet och införde nya utbildningskrav för blivande auktoriserade revisorer. Nu har vi kommit till nästa steg i reformarbetet, nämligen de regler som gäller för auktorisation. Inom ramen för fortsatt höga krav på revisorer vill vi skapa förutsättningar för en ökad tydlighet och flexibilitet i auktorisationssystemet.

Nu­varande föreskrifter från RI är till stor del kvantitativa till sin karaktär. För auktorisation och fortsatt auktorisation krävs det i dag att revisorn har 1 500 timmars erfarenhet av revisionsverksam­het under de fem år som föregår ansökan om auktorisation. Vi överväger att ta bort denna regel och i stället gå över till en mer kvalitativ bedömning av den enskildes förutsättningar för fort­satt auktorisation. Utgångspunk­ten bör vara att revisorn kommer att vara verksam i yrket framöver och på ett tillfredsställande sätt kan visa att han eller hon har den kompetens och erfarenhet som krävs.

Det är främst två områden vi vill förändra. Vi vill skapa bättre förutsättningar för att åter­vända till revisorsyrket och tydligare krav på revisorers fortbildning.

Revisorsprofessionen behöver inte vara ett val som sträcker sig över hela yrkeslivet. I syn­nerhet de yngre generationerna vill inte fastna i ett yrke utan ha möjlighet att prova på andra yrken och karriärer. Att arbeta med något annat en tid kan ge erfarenheter som är värdefulla, kompetenshöjande och av stor nytta om man senare beslutar sig för att arbeta med revision igen. Vi vill därför underlätta för revisorer att återkomma till yrket och återfå sin auktorisa­tion efter uppehåll i ett annat yrke.

I exempelvis Finland tas hänsyn till annan relevant yrkeser­farenhet som internrevision, offentlig revision och mer kvalificerat ekonomiadministrativt arbete. En tänkbar modell skulle kunna vara att efter en längre bortavaro göra en kvalitativ be­dömning av, förutom oberoende och redbarhet, arbetsområde och fortbildning.

Övergången till mer kvalitativa bedöm­ningar gäller också kraven på fortbildning. RI vill skapa en tydligare koppling mellan revisorsutbildning och fortbildning, med revi­sorsdirektivets ämnesområden och relevanta lärandemål som gemensam grund. Därigenom uppnås en bättre beskrivning av fortbildningens innehåll som svarar mot både internationella standarder och specifik svensk lagstiftning.

Vidare kan övervägas om RI ska begära att revisionsföretaget har en fortbildningsplan, där viss obligatorisk fortbildning genomförs efter vilket revisorn ges ansvar, ”signing rights”, ex­empelvis för finansiella företag. Även fortsättningsvis måste varje revisor ta ett eget ansvar för att ha den kompetens som behövs för att leva upp till kraven på god revisors- och revisionssed.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons

”Framtiden ligger i att byråer samarbetar”

21 januari, 2019 Efter prisregnet på The PAC Awards träffas Win Win Ekonomi och Revisionskonsulterna på svensk mark.

Månadens medlem: William Ekenfall

18 januari, 2019 Auktoriserad revisor på BDO i Göteborg med en fäbless för FAR:s samlingsvolymer.

Informationsplikt för skatterådgivare sågas

17 januari, 2019 Fyra experter säger nej till utredningen om informationsplikt för skatterådgivare.

Hård Brexit kan göra revisorer i svenska bolag obehöriga

16 januari, 2019 Det brittiska parlamentet röstade som väntat nej till Theresa Mays utträdesavtal med EU.

3 frågor till NRF:s nya generalsekreterare Helene Agélii

15 januari, 2019 Sedan årsskiftet är Helene Agélii de nordiska revisorernas gemensamma röst på de internationella arenorna.

Fika med sociala medier-gurun Frida Boisen: ”Involvera dina följare”

14 januari, 2019 Hur ska revisions-, redovisnings- och rådgivningsbyråer göra bestående avtryck på sociala-medier?

 Upp