Foto: iStock

”Alla kan inte vara stöpta i samma form”

Debattör

Dan Brännström är generalsekreterare i FAR.

Skriv ut artikeln
12 oktober, 2017

Revisorsinspektionen (RI) föreslår att revisorsutbildningen anpassas till nya krav och förväntningar på yrkesrollen. Ett förslag som mött viss kritik från universitet och högskolor. FAR:s generalsekreterare Dan Brännström diskuterar här sin syn på utbildningssystemet för revisorer.

Under rubriken Revisorsyrket måste bli mer attraktivt kommenterar Per Johansson, Revisorsinspektionen (RI), tillsynsmyndighetens förslag till förändrade utbildningskrav för revisorer.

Grunden ska vara en kandidatexamen som uppfyller EU-kraven på revisorsutbildning i redovisning och ekonomistyrning. Några krav på visst antal högskolepoäng inom nämnda eller andra ämnesområden finns emellertid inte i förslaget. Samtidigt får branschen och FAR ett större ansvar att svara för den kompetensutveckling som den akademiska utbildningen inte täcker. Förmågan att tillämpa nödvändiga kunskaper kommer även fortsättningsvis att testas i ett prov inför auktorisationen som revisor.

Från FAR:s sida välkomnar vi att RI hörsammat ett flerårigt önskemål om att ta bort de ämnesspecifika kraven på högskolepoäng. För närvarande krävs 90 poäng i företagsekonomi och 45 poäng i juridik. Det är särskilt kraven på juridikpoäng som har ställt till det för både studenter och revisionsbyråer. Högskolor och universitet har ju långt ifrån alltid utformat ekonomutbildningen på ett sätt som matchat revisorskraven. Ibland har nyanställda på en revisionsbyrå därför tvingats komplettera sin examen med allt från ett fåtal poäng till hela kurser, något som ofta uppfattats som omotiverat och krångligt. Alldeles säkert har detta också lett till att branschen under åren gått miste om goda talanger.

Det finns även andra skäl till varför revisorsutbildningen måste moderniseras. För att få fram tillräckligt många revisorer och samtidigt matcha nya förväntningar på revisorsrollen måste branschen bredda kompetensförsörjningen. Alla kan inte vara stöpta i samma form när revisionen utvidgas till att omfatta så mycket mer än finansiell rapportering.

Dessutom medför digitaliseringen nya kompetensbehov inom ämnesområdet informatik. Jag ser nämligen framför mig att revisorer måste bli riktigt vassa på finansiell analys som förutsätter goda kunskaper i matematik. I denna föränderliga värld är det mycket bättre att akademin och professionen tillsammans erbjuder en optimal och tillräckligt bred utbildningstrappa fram till auktorisationen, där lärandemålen är viktigare än poängantalen.

En spännande idé vore att lärare från akademin i stor utsträckning involverades i branschens och FAR:s utbildning. På motsvarande sätt bör praktiserande revisorer synas mer ute på universitet och högskolor. Om vi samtidigt sticker hål på det jag kallar byråbubblorna, det vill säga, att revisorer utbildas enbart inom den egna revisionsbyråns väggar, kommer den nya utbildningsmodellen att stärka revisorsprofessionen. Får vi dessutom till ett ökat utbyte mellan akademin och professionen tack vare fler så kallade industridoktorander (forskare som är yrkesaktiva i företagsvärlden) blir alla parter vinnare. Jag läste för övrigt någonstans att en profession är avantgardet i kunskapssamhället; experimentella, nyskapande och innovativa. Det förpliktar att våga pröva nya grepp för att utveckla revisorsprofessionen.

Från universitet och högskolor har RI:s förslag väckt frågetecken och en del kritik. Att poängkraven försvinner uppfattas på sina håll som att de akademiska studierna skulle minska i betydelse. Jag tänker tvärtom att att universitet och högskolor får ökad anledning att utveckla och profilera sina utbildningar. Revisionsbyråerna märker ganska snart vilka universitet och högskolor som erbjuder den bästa utbildningen. Jag tror dessutom att det är önskvärt att många revisorer har en gedigen akademisk utbildning inkluderande en uppsats på avancerad nivå.

För näringsliv och samhälle, och inte bara för branschens kompetensförsörjning, vore det dessutom önskvärt med ett bra utbud av femåriga masterutbildningar. När jag tänker fritt borde en masterutbildning vara inriktad på finansiell analys, en annan på icke-finansiell analys (bland annat hållbarhet) och en tredje på mer utpräglad informatik.

Avslutningsvis är det min övertygelse att den nya utbildningsmodellen leder till en bättre och mer anpassad utbildning av morgondagens auktoriserade revisorer. Det stärker i sin tur revisorsprofessionen och – viktigast av allt – revisionens kvalitet.

Dan Brännström. Foto: Sofia Hadjipetri Glantz

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Avkastningsstiftelsers tillämpning av K2 – så funkar det

11 december, 2017 Har du koll på avkastningsstiftelsers tillämpning av K2? Redovisningsexperten Kerstin Fagerberg rätar ut dina frågetecken.

När de egna vingarna bär

10 december, 2017 Pia Abramsson om att starta eget: Som att kasta sig ut från flygplan utan fallskärm.

Första kvinnan på toppen

8 december, 2017 Malin Nilsson började som revisorsassistent på BDO. Nu är hon byråns första kvinnliga vd.

Vad händer när robotar tar över skatterådgivarnas jobb?

7 december, 2017 För skatterådgivare brukar de första åren på byråer lägga en bra grund för fortsatta karriären.

Gräddfil i systemet för rika skattefuskare

6 december, 2017 Förmögna skattefuskare har gräddfil i rättssystemet. Det menar skatteexperterna Torsten Fensby och Leif Rosenfeld.

Karriärtipset: ”Säg ja så ofta du kan”

5 december, 2017 Tackar du nej för mycket slutar du få frågan. Det säger auktoriserade redovisningskonsulten Josefine Borisson.

 Upp