Bestämmelserna innebär bland annat att en stämma kan hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna deltar i stämman enbart genom poströstning.

Den tillfälliga stämmolagen trädde i kraft under våren 2020 för att bolag och föreningar skulle kunna hålla sina årsstämmor trots pandemin och de förbud som rådde kring allmänna sammankomster.

Enligt lagen fanns möjlighet för företag att använda sig av insamling av fullmakter och poströstning vid stämma, och i maj kompletterades lagen och bolag och föreningar fick även möjlighet att hålla helt digitala stämmor. Lagen vid årsskiftet. Nu föreslås att den återinförs 1 mars.

Myndigheter och organisationer, däribland FAR, har getts möjlighet att lämna synpunkter. FAR tillstyrker justitiedepartementets förslag.

Carl Svernlöv. Foto: Kristofer Hedlund

Carl Svernlöv är advokat på Baker McKenzie och före detta adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet. Han hanterar ett hundratal stämmor om året – och välkomnar beskedet.

– Det enda raka är att öka valmöjligheten inför stämmorna och inte tvinga fram fysiska stämmor, säger han. Före jul hade vi ett annat läge. Nu har behovet blivit akut, i samband med att storföretagen börjar kalla till stämmor.

Finns det några nackdelar med den tillfälliga stämmolagen?

– Ibland hör man argumentet att helt elektroniska stämmor – eller stämmor med enbart poströstning – skulle vara ett hot mot aktieägardemokratin, att det på så vis blir svårare för aktieägare att göra sin röst hörd. Med det aktuella smittoläget är ju situationen precis den omvända. Om aktieägare inte kan delta på alternativa sätt berövas de i praktiken möjligheten att rösta och ställa frågor på stämman, säger Carl Svernlöv.