EU-kommissionens förslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU har varit en följetong.

I korta drag handlar förslaget om att säkerställa att den här typen av bolagsjättar som verkar internationellt ska betala en minimiskatt på 15 procent av bolagets vinster, oavsett var de är verksamma.

Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR, reder ut vad Polens veto innebär i praktiken.

Hans Peter Larsson, skatteansvarig FAR.

 1. Vad har hänt?

– När EU:s finansministrar träffades i Bryssel 24 maj skulle frågan om minimiskatt ha varit uppe på agendan. Fransmännen hade hoppats kunna förhandla fram en lösning med Polen. Men, frågan togs bort från dagordningen. Det beror på att det inte har gått att nå en överenskommelse med Polen.

– Det var en repris från det europeiska finansministermötet i Luxemburg i april. I själva verket var det tänkt redan då att en allmän riktlinje gällande EU-kommissionens förslag skulle ha antagits. Så blev det alltså inte. Polen var som enda av unionens 27 medlemmar emot en global minimiskatt för multinationella företag inom EU – och är det fortfarande.

2. Vad innebär det för förslaget som sådant?

– Det leder till större oklarhet och ytterligare förseningar. Vi vet inte om Polen bara spelar hard ball eller inte. EU har riktat ganska allvarlig kritik mot det polska rättsväsenet. Det här kan vara ett förhandlingsspel.

– Skulle man ändå lösa detta med Polen, så kommer nästa steg. För att förslaget ska bli gällande på global nivå måste även den amerikanska kongressen säga ja. Förslaget innebär att amerikanska bolag får betala mer skatt i länder utanför USA. Viket inte alltid är populärt. Eftersom det är mellanårsval i USA är det många som pekar på att det blir svårt att få igenom ett sådant förslag. Det skulle kunna framstå som att USA skänker bort skattepengar till andra länder.

3. Kommer förslaget någonsin att gå igenom?

– Ja, det gör det troligtvis. Men det blir försenat. Sannolikt ytterligare ett år. Förslaget skulle egentligen ha trätt i kraft redan 2023. Efter bland annat svensk kritik att företagens arbete med implementering – samt kostnader för att klara kraven – skulle bli omfattande och tidskrävande, ändrades datumet för ikraftträdandet till 2024. Ska vi dessutom förhandla och vänta in USA kan detta ta längre tid.

– Det positiva med förseningen är att det ger EU och OECD välbehövlig tid att få ihop detaljerna och att lösa det som har ansetts vara komplext. För Sveriges del innebär det att vi får mer tid att förbereda oss inför introduktionen av minimiskatten i vår egen interna skattelagstiftning. FAR är en av de instanser som har riktat kritik att förslaget har varit snårigt och kan bidra till dubbelbeskattning. För ett par dagar sedan kom dessutom OECD med en ny rapport. Där pekade de just på ett par punkter som behöver åtgärdas för att förslaget ska fungera i praktiken.

 

Mer om ämnet: 

• 
• 
•